fredag 24 december 2010

måndag 13 december 2010

Vad skådar mitt tredje öga?

onsdag 8 december 2010

torsdag 2 december 2010

När jag blir stor vill jag bli amerikan som knappt kan uttala mitt eget namn
Jag ska ställa mig inför holländarna invirad insmord insnärjd i flagga olja homos och ba "eek bayn Sebahstiyahn - eek how fun Aam-stehr-dam - eek proh-bear ditt tahl aoum teh learun mahr hett lockt neet zoh gewd" och så ska jag bara klä mig i rutiga kläder rutig skjorta till rutiga chinos med rutiga gubbskor och en rutig jacka och rutat collegeblock och så jag prata om John Adams utan att någon ska kunna höra vad jag säger
Försöker som (intellektuellt överlägsen) europé förstå vad som gått fel i huvudet på världens näst mest mångkulturella land när man efter månader i Amsterdam fortfarande inte klarar "van Gogh-testet" (om man säger "wan gog" eller "fann choch"), laat mij met rust jag har lite språktalang så sluta prata med mig nu så tänker jag framleva resten av min tid på ett moln av rimlig begåvning
Jag vill inte vara den som är den men du, amerikanska invandrare X, kommer aldrig lyckas lära dig nederländska! Maaa!

Plus att du borde göra dig av med dina fula rutiga kläder

tisdag 16 november 2010

Men amen i muttan på den här vad

måndag 15 november 2010

Tid passerar i tid och otid
Jag blir påmind om människor jag vidrört, vidrör, insha'alla kommer att vidröra
Det sköra och bittra i människohud, att vakna och känna en puls vid sidan av ens egen, någon annans lungor men som drar samma luft som ens egna
Det är en tvetydig nåd, detta att älska vad döden vidrört
Vad förgängligheten kommer att slita ifrån en, eller tvinga en att själv kasta undan

Men igår kom Sinterklaas till Nederländerna och drev ungarna över besinningens brant

tisdag 9 november 2010

En värld föds:

torsdag 4 november 2010

Igår träffade jag frivilligt min första nya människa här
När blev jag eremitgeten inne på min kammare (tuggar i mig alla brev jag får)?
Hade lika gärna kunnat sitta uppe på Jeflafjösajökull med den skillnad att jag här måste dela toalett med tolv långa blonda män
Hade föredragit ett par andra getter (tuggar vidare på mitt eget skägg)

tisdag 2 november 2010

A BALLAD OF PASSIVE PAEDERASTY

Of man's delight and man's desire
In one thing is no weariness--
To feel the fury of the fire,
And writhe within the close caress
Of fierce embrace, and wanton kiss,
And final nuptial done aright,
How sweet a passion, shame, is this,
A strong man's love is my delight!

Free women cast a lustful eye
On my gigantic charms, and seek
By word and touch with me to lie,
And vainly proffer cunt and cheek;
Then, angry, they miscall me weak,
Till one, divining me aright,
Points to her buttocks, whispers 'Greek!" -
A strong man's love is my delight!

Boys tempt my lips to wanton use,
And show their tongues, and smile awry,
And wonder why I should refuse
To feel their buttocks on the sly,
And kiss their genitals, and cry:
'Ah! Ganymede, grant me one night!'
This is the one sweet mystery:
A strong man's love is my delight!

To feel him clamber on me, laid
Prone on the couch of lust and shame,
To feel him force me like a maid
And his great sword within me flame,
His breath as hot and quick as fame;
To kiss him and to clasp him tight;
This is my joy without a name,
A strong man's love is my delight.

To feel again his love grow grand
Touched by the langour of my kiss;
To suck the hot blood from my gland
Mingled with fierce spunk that doth hiss,
And boils in sudden spurted bliss;
Ah! God! the long-drawn lusty fight!
Grant me eternity of this!
A strong man's love is my delight!
- Aleister Crowley, vid en ålder av 23, ur "White Stains"

söndag 24 oktober 2010

måndag 18 oktober 2010


We screamed and we ran,
streets of old Amsterdam
looking for payphones to call
but none of our loved ones
would quite understand
sometimes we just live for the fall

And I've been to Holland and I've been to New York
and I've seen the Golden Gate Bridge
and I've done the things my parents have dreamed but I aint never seen nothing like this

Taro
Livets bok upphör aldrig att erbjuda en nya läsupplevelser och plötsligt tappar jag fingret om de senaste årens envisa cliffhanger och faller falleri fallera falleralla
Amsterdam
Universitetsstudier
Initiationer, såväl vid världens rand som i lägenheter
Språk, nya men bekanta
Ansvar
Allvar
Jag håller åter den profetiska kråkan i min hand, klappar honom, ser hur högt han ville flyga
En katt stryker kring mina ben, ibland nära, ibland på sneglande osäkert avstånd - den har kråkfjädrar i munnen
Jag tror att man bäst beskriver mig med bilden ovan

Rota
Kol galgal, hjulets röst, stiger från nedan till ovan och hemliga tronvagnar färdas och rullar, uppför trappor i mitt inre tempel och hjulet snurrar
Genom ekrarna ser jag detaljer, en rynka i en ögonvrå, gula löv i kanalerna, en barnfilm om en katt som blir människa
I min hjärna växlar språken av varandra och nederländskan blir skrämmande nog alltmer välsmord, gnisslar mindre, låter mer
Amsterdam i sig är ett hjul av kanaler och jag hittar nya stigar att gå på, i staden och i mig själv

Tora
Melodierna och orden skänker tröst, de ger mig grund att stå på i irritationen jag känner mot annat och får mig att inse att jag kan skatta mig lycklig som blev uppfångad av Jerusalem och inte Aten
Jag vill finna tid för sabbat och bön
Koncentration vet jag inte, men tid
Jag vet inte vad jag söker men vad hon än är så kittlar hon hela tiden min insida
Det känns som att hon lurat mig så långt ut i ordlösheten att pergamentet nu ligger vitt omkring mig och jag försöker hitta tillbaka till ett betryggande "i begynnelsen", men har en olustig känsla av att hon suddat ut det och ersatt det med ett Hashem was 'ere
Hon är inte bara ständigt större, hon är också ständigt störande
Vad återstår? Att äta, be och älska (försöker ignorera Julia Roberts och tänka på något trevligt istället, som hennes armhålor)

Ator (Hathor)
Jag har inte längre bara mig själv att tänka på

lördag 9 oktober 2010

Lost & Found

Förlorat:
Min riktning (Hon skrattar förnöjt)
Min språkliga skärpa
Min sociala vardag

Funnit:
En mus i brödrosten (den tycktes trivas rätt bra där)
Mina egna mjukdelar
Frid

tisdag 28 september 2010

23

Tillkrånglat tillbucklad
dock
flygarfena i ord-
Sturm
und Drang
Vi har ka/stat
oss utför många (av)grunder
svä^ävar i ett
svart håls
graviterande,
leviterande,
divinerande
salt-oh-mortal

Har funnit finger.fäste
i numinös
nebulös
namnlös
trädgård
Allt som åter står
är att slicka på
[morgonstund har **** i mun]-äpp-le

måndag 27 september 2010

BRUNSWICK SHRINE

In the Los Angeles suburb of Whittier there lives a bowling alley, and within this very place, in the Year of Our Lady of Discord 3125 (1959*), Eris revealed Herself to The Golden Apple Corps for the first time.

In honor of this Incredible Event, this Holy Place is revered as a Shrine by all Erisians. Once every five years, the Golden Apple Corps plans a Pilgrimage to Brunswick Shrine as an act of Devotion, and therein to partake of No Hot Dog Buns, and ruminate a bit about It All.

It is written that when The Corps returns to The Shrine for the fifth time five times over, than shall the world come to an end:

IMPENDING DOOM
HAS ARRIVED

And Five Days Prior to This Occasion The Apostle The Elder Malaclypse Shall Walk the Streets of Whittier Bearing a Sign for All Literates to Read thereof: "DOOM", as a Warning of Forthcoming Doom to All Men Impending. And He Shall Signal This Event by Seeking the Poor and Distributing to Them Precious MAO BUTTONS and Whittier Shall be Known as The Region of Thud for These Five Days.

As a public service to all mankind and civilization in general, and to us in particular, the Golden Apple Corps has concluded that planning such a Pilgrimage is sufficient and that it is prudent to never get around to actually going.

____________________
* Or maybe it was 1958, I forget.

torsdag 23 september 2010

Vill en gång för alla bevisa att jag har mogen humor:
Ska erkänna en annan liten quirk jag har, lite på samma tema som mitt intresse för Western - jag är sjukt intresserad av areografi
På min dator har jag sedan många år haft ett 38 sidor långt dokument om hur jag tänkte mig Mars skulle te sig om det terraformerades
Jag anser ju att vi befinner oss i den tråkigaste tidsåldern: vi har kartlagt nästan hela vår egen planets landyta, även om det finns områden vi i praktiken inte vet något om, men vi har inte kommit till den punkt att vi på allvar börjat utforska haven eller rymden
Fångade i svackan mellan två otroliga upptäckareror, med andra ord
Hursomhelst har någon annan bemödat sig med att skapa en bild av ett teraformerat Mars (även om jag misstänker en miss, nämligen den att Mars rost skulle leda till att planeten skulle te sig tämligen lila ut från rymden)
Nå, den röda planeten:
Liten betraktelse utifrån Gallup-undersökningen 2007-08, där man frågade "Spelar religion en viktig del i ditt liv?", enligt vilken världens tio minst religiösa länder är:
1. Estland (där 84% svarade nej)
2. Sverige (83%)
3. Danmark (80%)
4. Norge (78%)
5. Azerbajdzjan (74%)
6. Tjeckien (74%)
7. Frankrike (73%)
8. Storbritannien (71%)
9. Finland (69%)
10. Nederländerna (66%)

Av dessa tio är sju protestantiska, ett muslimskt, och två (Tjeckien och Frankrike) ganska vedertaget påverkade av reformationen
Av de tre mest religiösa av dessa protestantiska länder är ett (Nederländerna) romersk-katolskt i syd, ett (Finland) med en ortodox minoritet, ett (Storbritannien) halvreformerat
Notera även att samtliga nordiska länder, allmänt sedda som protestantismens starka fäste, finns med högst upp, med undantag för Island, som dock kommer på elfte plats i Eurobarometer poll 2005 på samma ämne, där topplistan ser ungefär likadant ut, fast med Lettland (där lutherska kyrkan är det största trossamfundet) och Slovenien i toppgänget
Notera även att Estland och Lettland reformerades under svenskt styre

Kan jag nu få en poäng när jag säger att protestantism leder till sekularisering, agnosticism, ateism?
Och angående det undantag folk ibland menar att USA utgör vill jag tillägga att de definierat protestantiska (episkopala och lutherska) delarna av USA, det vill säga New England, är de minst religiösa i landet - vad de evangelikala småknattarna gör är en annan sak
Hence: ateism är protestantismens käraste barn

PS Wtf Slovenien och Azerbajdzjan?? DS

tisdag 21 september 2010

Chance is perhaps the pseudonym of God when He does not wish to sign His work
- Anatole France

måndag 20 september 2010

Förresten: min lärare i nederländska är inte SÄPO-agent, trots allt
Hon är från Borås
Det är inte första gången jag tagit fel på den...
Bevis för att apokalypsen är inne:
Så, det röda blocket har fått 156 platser i riksdagen
156 = talvärdet på ordet Babylon enligt Crowleys stavning (באבאלען)
De leds av fyra partiledare = de fyra ryttarna (Upp 6:1-8)
Miljöpartiets två språkrör heter dessutom Peter och Maria = Petrus, den klippa på vilken Jesus skall bygga sin kyrka (Matt 16:18), med andra ord påven, och Maria, personifieringen av kyrkan, med andra ord katolska kyrkan och påven
Ett av Grön Ungdoms tidigare språkrör heter dessutom Alexander Chamberland, initialerna A.C., som Aleister Crowley, Odjuret 666
Vad gäller Lars så kommer det från "Laurentius", alltså "från Laurentum", latinarnas huvudstad innan det införlivades i Romarriket, och som vi vet är Rom detsamma som det forna Babylon
Betänk också att han leder vänsterpartiet, alltså följer den vänstra handens väg

Vidare leds de av Mona Sahlin, som helt uppenbart tagit sitt namn efter månen, den kvinnliga urkraften, symboliserad av skökan Babylon
"Mona" på hebreiska (מונה) har samma talvärde (101) som Belit-Ili (בליטילי), gudarnas moder i det gamla Sumer (ergo: Babylon)
Som ett sista bevis lägger jag fram att "Toblerone"(טבלרני) har samma talvärde (301) som det hebreiska ordet "eish" (אש), vilket betyder eld, vilket stämmer väl med Crowleys uttalande att Osiris tidsålder går under i eld, det element som hör till Horus, Babylons krönta och segrande barn
Summa summarum: nu är den eriskatologiska hieranarkin kommen, nu är Herrens (riks)dag här! Immanentize the eschaton!

onsdag 15 september 2010


(Kolla från och med 3:40)

Den viktlösa kroppen - jag dras verkligen till de kroppar som själva drar sig upp mot himlen snarare än ned mot jorden
Det är ett undantag från min fascination av det jordiska, skulle jag nästan våga säga
Jag är inte längre intresserad av den fläckfria hyn, omärkta eller hårlösa huden, den oigenkännligt raka tandraden
Vad som lockar mig är snarare de skarpa näsorna, de tjocka ögonbrynen, ärren, märkena, kroppsbehåringen, de knotiga knäna och de sneda tårna
Men att kroppen ska sträva uppåt, slingra sig fri från gravitation medelst smidighet och styrka, det finns kvar som ideal
Det är nog även därför de långa, smala kropparna fascinerar - där tycks processen ske även inom kroppen, som om ben och muskler själva försöker dansa undan tyngdlagens kraft
Och med undantag för att den här gossen ser ut att vara typ tolv så finner jag hans rörelser, hans kvickhet, ledighet och flytande lätthet upphöjt erotiska
Jag kan även avnjuta viss balett på samma vis, som att smutta på en upphetsningens tekopp, helt lätt, men ändock
Läser dessutom en hel del Elfquest här, där de små alvlingarna också lekande lätt slår knut på sig själva i såväl mordiska som snuskiga äventyr - kan inte annat än uppskatta

tisdag 14 september 2010

Det kommer en stund i varje människas liv då hon inser att hon avgudar mig
Detta är din

lördag 11 september 2010

onsdag 8 september 2010

Snubblade precis över på vörldsväjda vebben (OBS bara kul om man kan sin kabbala OBS men ett hett tips är "Arich anpin"):
A Kabbalist walks into a bar. The bartender asks, "Why the long face?"

tisdag 7 september 2010

Lady Gaga och för delar av mig högst subversiva kroppsakter invecklar och vecklar ut och tittar på könsbegrepp
Sträcker mina ben i spegeln och betraktar muskler, känner senor sträckas, kan inte låta bli att stryka med fingrarna över den tunna mattan hår och tänker på hur den erogena kroppen är uppritad, tydligare än någon skiss av DaVinci eller systematisk akupunkturkarta
Men hur de erogena zonerna kan växa, byta plats, även externaliseras, i en bägare, ett bröd, någon annans kropp, arena inte enbart för den andras njutning utan även för ens egen - hur någon annans hud kan vara ens egen erogena yta
Njuter av att se ryggen böjas (har länge undrat om där egentligen finns en fallenhet för contortionism som veckor, månader, år av sammanlagd datortid kapslat in i stelhet, ömhet - svaghet?) och påminns om den spegelattraktion jag erkänt, om än skämtsamt, i många former under många år, att även spegeln, då den möts av ett öppet ögas blick, kan vara en förlängning av ens begär, en expanderad erogen yta
Att vara Peeping Tom och exhibitionist på en och samma gång? Ge lite tid att få till några contortions så är vi igång för fan

Tänker även på Wittigs tanke att en flata inte är en kvinna och att:
En kvinna, hävdar hon, existerar bara i egenskap av en stabiliserande och konsoliderande förbindelseled i en binär motsatsrelation till en man; det är den relation som är heterosexualitet
På grund av sitt förkastande av heterosexualiteten definieras den lesbiska personen enligt Wittig inte längre genom denna motsatsrelation
Den lesbiska, menar hon, överskrider den binära motsättningen mellan kvinna och man och är som lesbisk varken kvinna eller man
För övrigt har den lesbiska över huvud taget inget kön; hon står utanför könskategorierna
- Butler, 1990

Det går givetvis att ändra på, och undrar över ett något hellenistiskt förhållningssätt översatt till dagens termer, att detta även går att dra ned på ett rent erotiskt plan och att man där bekönas först när man betraktas av en begärande blick, berörs av en begärande hand
Sedan kanske det är så krasst att könheten ligger i betraktarens öga, att man inte alltid har ett val att träda in i en könslig sfär
Återkommer till kroppen i spegeln, till den egna undersökande beröringen, och undrar hur jag iklär den kön, och vad min egen blick, min egen hand, gör med den, hur den förvandlas i detta självgrepp
Kanske är det därför twincestfanficsen står så högt i kurs här på dattan (plus att rödtottar är söta, när det handlar om Weasleycest, mer specifikt) - där kan man tala om ett utforskande av det egna, interna, men på något sätt utplacerad på en annan kropp
Kan kroppen då omkönas inför den egna blicken? Vilket kön antar den då och var placerar den sig i begärsmatrisen när den används, inte som fysiskt verktyg för onani utan som stimulus? När det är den egna kroppen som i någon mån och ur något perspektiv själv runkas till, med eller utan handrörelsen?

Och voilà: kroppen känns hoplappad inför mina ögon, återskapad, återvänd (att "återvända" är ändå temat för de högheliga dagar som tar vid imorgon), återkallad likt Svarta Damen i spegeln
Var välkommen, hyle
Vi har jobb att göra

lördag 4 september 2010

skjut åt rätt håll
missa inte

kyss åt rätt håll
sikta inte

- Elisabet Vassnen, 16 år

tisdag 31 augusti 2010

Filosofiska rummet med Stemonitis fusca: Cartesianism

Härmed inleds en inläggsserie där vi kommer att få åtnjuta ett brett spektrum av infallsvinklar från en mängd framstående tänkare
Det ska medges att ingen av de medverkande har hjärna eller ens centralt nervsystem, men det är vår förhoppning att dessa ofta bortglömda invånare i trädgården härmed kommer att ges den uppmärksamhet på den filosofiska arenan som de förtjänar, men ofta förvägrats på grund av förtryckande artstrukturer
Det är med stort nöje jag ger er första inlägget i "Filosofiska rummet med Stemonitis fusca"

Poetik VII

Fulgaffel, stroopwafel, vildhassel, kungstaffel
Stinknäva, duvkräva, säg din önskan: evigt väva
Suckar, suckar, Acheron, sköka, bliv min ciceron,
En färd mot tetragrammaton, vimmelkantig Weasley, Ron -
jag väntar, väntar tyst på nån
Hör mig viska: hopjes...

Länge trodde man att detta stycke härrörde från Kallistis olyckliga vistelse i Amsterdam, dit hon hade åkt för att finna litterär inspiration i röka och rus, och det enda som stod emot detta tämligen självklara antagande var författarinnans utspel under sitt pass som sommarpratare 2028 att hon aldrig skulle ha författat en så stilmässigt klumpig dikt i den fasen av sitt skapande
Det var inte förrän här om året som en övertygande studie presenterades, i vilken artikelförfattaren lyckades påvisa att den troligaste dateringen av verket var Kallistis tid i Jerusalem, en period som utmärktes av just den typ av religiös symbolik men även av den stilistiska osäkerhet man finner här (Selvén, 2056)
Det tidiga flirtandet med den nederländska dadaismen återfinns här, men Kallisti tycks ännu inte ha tagit intryck av van Ostaijen, om hon ens hört talas om honom vid det här laget
Referenserna är dock mästerligt placerade - det vältimat uppbrutna mattemat i de första två stroferna, med gaffel-, taffel-, kräva-temat förstärkt av det smidigt inflätade "stroopwafel", en nederländsk sötsak
Men hon knäcker den glupska tiraden med "vildhassel" och "stinknäva" och låter den flyta ut i en större fråga när hon plötsligt vrider blicken mot "säg din önskan", en fråga som inte alls besvaras med gastronomi
Det har dock diskuterats om inte "vildhassel", på grund av att hasselnöten ändå är ätbar, ingår i mattemat och att den andra strofen då helt skulle stå mot den första: stinknävan mot vildhassel och duvkrävan som regurgiterad, närmast dekonstruerad mat, och inte alls del av det kulinariska temat
I så fall uppstår onekligen en intressant spänning mellan de båda stroferna, där Kallisti i slutet av andra strofen dessutom plötsligt bestämmer sig för att lämna det materiella bakom sig för att istället kasta sig ut i sina vid denna tid så utmärkande gnostiska spekulationer
Tredje strofens "suckar, suckar, Acheron" är tydligt inspirerade av Stagnelius och man kan fråga sig vad författarinnan ville uppnå för effekt när hon ställde denna den svenska poesins stora namn bredvid så främmande element som den nederländska stroopwafeln - betänk sedan att hon dessutom befann sig i Jerusalem, så ser man hur en högintressant kulturell triangel bildas inom verkets ramar
Efter den fjäderlätta utflykten i gnosticismens tassemarker dyker dock Kallisti nedåt från de sublima höjderna med en plötslig referens till popkultur "vimmelkantig Weasley, Ron" och plötsligt befinner sig läsaren åter i det materiella, som om teofanin passerat, och verket knyts cirkulärt och elegant ihop med en annan nederländsk sötsak: hopjes
Det brukar framhållas att detta inte är ett verk av samma standard som mycket av hennes mer filosofiska poesi men mycket av det får sin förklaring i det faktum att Kallisti ännu inte träffat sin trogna gris McCluny, som kom att bli hennes ständiga stöd och inspirationskälla under många års tid
Verket bör således läsas i sin kontext, men fortfarande uppskattas som något från vår starkaste poetissas hand

fredag 27 augusti 2010

torsdag 26 augusti 2010

De mjuka delarna ska multna bort
de hårda delarna skall återstå
men tiden går sin gång och inom kort
de hårda delarna till mull förgå

Och snart är deras sångkör lätt förlöst
till trädens kronor och vartenda blad
berättar för en vind som går förbi
hur döden glömd i sommarn susar glad

Glömsk av sig själv den vackra sommarn går
så Livets ande, lika ogripbar
som vackra somrar som har dragit bort
och komma farande på nytt vart år

- Harry Martinson, "Aniara"

tisdag 24 augusti 2010

måndag 23 augusti 2010

Man kan inte längre leta på mig på hitta.se eller eniro - jag tycks ha lämnat landet

Nederländska Impressioner - fjärde satsen

1. Stockholmskt metrosexualmode står inte så högt i kurs bland amsterdamska män - däremot tycks halvlångt, otvättat hår göra det
2. Amsterdam består av klockor - är man ute på stan ringer det hela tiden, oavbrutet, från kyrktorn, spårvagnar, stadshus, offentliga ur, broar, båtar...
3. Vid Muntplein ligger ett falafelhak med det hebreiska namnet "Maoz", som drivs av två indonesier, som spelar arabisk musik, som skyltar ut allt på engelska
4. Just nu blåser det så hårt att jag såg ett partytält fladdra förbi
5. Andra juden spottad på stan
6. En av korridorkamraterna, en skäggig herre med långt metalhår, visade sig vara vegan och ville veta hur man bäst uttalar "hommous" - i multikulturens namn gav jag honom både det hebreiska och det arabiska uttalet, väl medveten om att vilken nederländare som helst, av rent fonetiska skäl, skulle föredra det hebreiska
7. Har köpt frallor som är så substanslösa att de går att andas genom (på riktigt! jag stoppade en i munnen och lyckades andas genom den)
8. Folk går mycket långsammare här än i Stockholm
9. Det är människor överallt - det tog ett tag för mig att komma på, men det är verkligen människor överallt
10. Det är fotgängarna som äger gatorna - bilar får bara finnas till på nåder, vilket märks när en grupp fotgängare tröttnar på att vänta på grön gubbe: de sprider sig över en hel korsning i argsint myller
11. Hemmakänsla: Amsterdam saknar lukt
12. Bortakänsla: Jag gjorde diagnostestet idag och insåg att det här språket börjar tränga in från fler håll än jag trott

söndag 22 augusti 2010

Okej, de senaste dagarna har övertygat mig: lady Gaga är bland det mest intressanta som hänt mainstreamkultur sedan 80-talet
Damen är alltså 24 (!) men har uppskattningsvis samma dominatrixutstrålning som Fans moster
Under henne sprattlar männen likt marionetter, sprattlar runt med fingrarna över hennes och varandras hud, reducerade till ett minimum - endast skönhet, rörelse, erotik, återstår
Och danserna (ja, se danserna - inte ens Madonna eller Michael Jackson kan tävla i den här ligan) är något alldeles unikt i begärsväg - hon är en femme fatale, men egentligen lite för fatal, en behärskare som måste slåss för sin plats
Hon klättrar på galler och visar fittan, hon sätter på och förför, drar män och kvinnor till sig, men kastas också utför balkonger, kläs av naken, fängslas, dör
Det går inte att undgå det faktum att hon är direkt farlig, på samma sätt som bruden i Kill Bill - hon klarar allt: dansar på kryckor när det är vad som återstår, spelar kokett när hon måste, förför när hon vill, mördar när tiden för hämnd är inne
Hon bryter också, tillsammans med sin syster bruden, regeln att den hämnande kvinnan måste straffas i slutet: hon slipper alltid undan
Det finns också något påfallande hermafroditiskt över henne, slås jag av, i det att hon tornar upp sig ovanför sina manliga dansare vars intresse alltid tycks wobbla mellan henne och varandra, som om de under hennes sexuella överinseende tillåts spela ut ett undantagsregister av begär och beröring
Hon sätter på men sätts också på, hon spelar bortom det extrema på sin egen kvinnliga kropp men är samtidigt märkligt könlös - bara det att hon vågar sminka sig i David Bowies välkända Aladin Sane/A lad insane-blixt är spännande, som om hon tar hans queerlek och gör den till sin egen genom att närma sig det manliga som närmar sig det kvinnliga
En kvinna som transar som kvinna?
I intervjuer säger hon å ena sidan "well, I do have a really big donkey dick" med tekopp i handen, men å andra sidan "my beautiful vagina is very offended by that question" - båda är för övrigt svar på samma fråga
Hon är ihop med Beyoncé men ger sin kropp till en flock upphetsade män, runkar på scen och bär ett uppochnedvänt kors över fittan
Jag kan inte undgå att slås av att alla män omkring henne skalas av, sminkas upp och koreograferas runt tills de blir en förlängning av henne, som om hon stod mitt ibland dem, inte som en kvinna utan som en man, som om hon blir fokuset för och källan till deras homoerotiska begär
Där Madonna kuvar allt och alla omkring sig, gör dem till skuggor av hennes egen sexualitet, gör lady Gaga något annat, mer komplext - hon androgyniserar dem, väver in dem i sig själv, gör dem nästan till yttre könsorgan, eller uttryck för ren rörelse och rörlighet
Hon skiljer sig också från Madonna på så vis att hon inte framställer sig som en naturkraft eller legendgestalt - istället är hon ren estetik och genusdissonans, ett slags västerländskt visual kei-fenomen
Sedan är det, slutligen och sist, roligt att se någon spruta eld med brösten
Jag misstänker att brödet jag äter egentligen saknar ontologi (ett tvivel som antagligen jagat många kristna genom århundradena)

lördag 21 augusti 2010

Egentligen har jag något av en policy mot att ha två filmer uppe på samma bloggsida, väl medveten om att det blir lite mycket - som att plantera två magnolior i samma rabatt, som min farfar trädgårdsmästaren en gång sade - men jag snubblade just över denna och känner mig nu tvungen att lägga upp den
Jag tror inte att min fascination för Madonna undgått någon
Nå, här har Babylons sköka äntligen fått sin dotter (till skillnad från de larviga spekulationerna om Britta Spjut... vem som helst kunde ju se att den raffiga rockragatan inte alls hånglade upp Britney utan sög själen - och karriären - ur henne, mitt på scen)
Hon är musikaliskt svagare än min Donna, men har å andra sidan lagt om möjligt ännu mer krut på det visuella
Detta är snygg performance, dames en heren, och det som fascinerar mig är att hon lyckats greppa det i håret och släpa det rakt in på mainstreamkulturens salonggolv och låtit det brisera:

Jag vill att ni noterar det skamlösa erotiserandet av manskroppen, och hur hon simulerar penetration mot hans anal - jag hoppas även att ingen missar kulsprutebröstvårtorna (och äntligen fick Vogue-bh:n sin dotter)
Lägg sedan de smutsgrå underkläderna på minnet (spännande, när det kommer från en så stylish dam) och mannen i nätstrumpbyxor
Madonna vet hur man utnyttjar manskroppar, smidiga eller brutna, bruna eller vita, enkla eller fetischerade, men jag undrar om inte Gaggan vrider upp temperaturen något, ändå
Jag kan inte analysera hennes videor på samma sätt som Mamma Donnas, men jag har skådat något mycket intressant idag
Det är dessutom intressant hur hon i andra videor vågar framställa sig själv som såväl invalid som vanställd och med spasmodiska nervkryckningar, samtidigt som hennes främsta kännetecken är überstil
Ja, och så finns ju videon där hon och Beyoncé är mördarflator i the Pussy Wagon från Kill Bill och kör Thelma & Louise-handslaget... jag säger ingenting men jag hoppas innerligt att ni förstår vad jag menar
Kom igen, titta nu - det är värt 8 minuter av din i övrigt värdelösa tid

fredag 20 augusti 2010

Dagens problem: fick se det här och tänkte först intressera mig för själva matlagningen men kunde sedan inte bortse från det faktum att Alexs (den rödklädde) näsa var alldeles för attraktiv för att inte ständigt betraktas
Jag fick inte ut så mycket av receptet i sig, men näsan är verkligen grümt stilig

Jónsi & Alex Recipe Show - Nammi Nammi from Jónsi & Alex on Vimeo.

Sak som plötsligt slog mig: här är jag inte pedofil längre
Nu har jag protestdownloadat all min shota-yaoi i onödan...

Nederländska Impressioner - tredje satsen

1. Den egentliga skillnaden mellan lunch och frukost är tre timmar
2. Det by far mest använda märket av tändstickor är svenska Svalan-stickor från Uddevalla
3. Det hade snortats på bordet i allmänrummet, men det visade sig vara nedmalda Tic-Tacs och inget mer spännande än så
4. Reklam är en sneaky grej, trots allt: nästan all reklam jag får på datorn nu är nederländsk
5. I Maastricht har de problem med att tusentals dvärgfladdermöss har slagit sig till ro i en riksvägstunnel
6. Den här typen av korridorer tycks inte längre vara så vanliga i Amsterdam, utan tycks mer ha överlevt från en tidigare era, om jag ska gå på vad folk säger till mig
7. Solen skiner och Amsterdam är den vackraste stad jag någonsin sett, tror jag
8. Amsterdams största bokaffär (De Slegte) är ett antikvariat
9. Om jag så prövade en ny kaksort varje dag skulle jag inte hinna äta mig genom en vanlig affärs sortiment på ett år
10. När man tittar ut genom fönstret är det egentligen bara en sak som skvallrar om att man inte är i Sverige (bortsett från de märkliga och avgjort amsterdamska kyrktornen som sticker upp här och var) och det är färgen på bilarnas registreringsskyltar: de är gula, inte vita
11. Hemmakänsla: Diskutera Butler på kvällskvisten
12. Bortakänsla: Sex tycks vara den mest naturliga sak man kan prata om här i världen, åtminstone på Weesperstraat

torsdag 19 augusti 2010

Älskar verkligen gammaldags fantasykonst - här Kenneth Smith:
Pling!
Mina damer och herrar, jag vill bara meddela Er om att jag är så kallat JÄVLIGT FÖRKYLD här borta i främmande land

Nederländska Impressioner - andra satsen

1. Prideflaggor hänger lite på random från de gamla renässanshusen
2. En chassid i keps går förbi - jag ser tofsarna kika ut från under skjortan
3. Kyrkan närmast mig är inhägnad
4. Kanalerna är fulla av en oändlig mängd båtar, stora som små och inget vatten ligger stilla utan rörs ständigt upp av passerande fartyg
5. Pärlplattekonst föreställande en Mariosvamp sitter uppsatt på en 400-årig synagoga
6. Albert Heijn (typ nederländska Hemköp) har ett eget vinmärke, där en flaska kostar 3 €
7. Vid närmare eftertanke är allt jag tittat på, med undantag för böcker, tokabilligt: jag har köpt nickelljusstakar för 1.6 € styck
8. Jag har aldrig sett så mycket indonesisk mat i hela mitt liv som jag gjort dessa timmar - och det lustiga är att det räknas inte alls till "invandrarmat" eller står på exotiska utbölingshyllan
9. Reglerna kring tobak är i det närmaste identiska med reglerna för soft drugs (cannabis, etc.)
10. Det finns nederländska flaggor lite här och var, kanske som i Sverige, men i långt större utsträckning ser jag Amsterdams flagga (två röda ränder med svart rand i mitten, och vita andreaskors på den - är det bara jag som tycker att det är lustigt att det i praktiken står XXX på just Amsterdams flagga?) som tycks finnas överallt... tur då att den är himla smakfull
11. Hemmakänsla: Alltiallohandeln Blokker skulle gå att hitta i vilken svensk stad som helst
12. Bortakänsla: En normal förpackning te kostar sällan mer än 20 kr

onsdag 18 augusti 2010

Nederländska Impressioner

1. Allt kan köpas färdiglagat - man kan till och med få kokt ris i plastförpackning
2. Golven är antingen sluggiga eller behårade med heltäckningsmatta (ännu sluggigare)
3. Röster och fotsteg som kl 13 idag kändes hotfulla, jobbiga, störande känns nu, efter att ha umgåtts med deras högst mänskliga upphov, trygga - det finns något snarast flockaktigt över det
4. Studentkorridoren skiljer sig extremt mycket från vad jag sett i Sverige, även om det kanske finns sådana här exempel där också: här är allt väldigt kollektivt och avslappnat
5. Brödet är förskräckligt men de har knäckebröd från Wasa
6. Utanför fönstret har jag det ryska eremitaget, den portugisiska synagogan (en av världens äldsta och största synagogor), en klaffbro där skepp ibland åker förbi och avbryter all biltrafik samt ett träd
7.Jag har en mycket söt korridormate
8.Det sitter mjukporrstickers inne på herrtoaletten
9. Det är också extremt ont om gardiner i norra Nederländerna
10. Jag rekommenderas införskaffa myggmedel - tydligen kan det vimla av mygg i de gamla kanalerna när värmen väller in
11. Hemmakänsla: man kan dricka kranvattnet - har inte tänkt på hur mycket det gör för känslan att vara i civiliserade länder
12. Bortakänsla: jag har hört att det finns möss här
Min granne:

måndag 16 augusti 2010

Ock, ock, ock så mycksom hänt me teknikeh sen en själv va ung *klappar mig vemodigt på låret*
Int känn ja igen dagens webcams nä, ja si på dem å säg va'ähäfölla nudå?
Nä, näh ja va en lit pilt, då kunn man då faan int se nåt på såna däh grunkeh - då njöt man ba'a av di däringa gråblå flimmerträskeh på skärme
Meh nu då - huu nej så ä hä int längre - nu kan ja faan si varenna finne i ansikteh på en - tellåmeh ögna
Nä huvvaligen, sånt hä vill ja int va mä om
*Tuggar knäckebröd istället*

torsdag 12 augusti 2010

Inom några dagar: den yttersta domen
Flyg bort, lilla askmoln, och fladdra med vinden över dina inre avgrunder
Du har redan eldat upp så mycket på din lustas bål
Ave 156

måndag 9 augusti 2010

Dags för skryt! Jag ska få hjälpa till och vara typ, eh, judisk konsult när Dalateatern sätter upp Spelman på Taket
Samt att jag lyckats tjäna 2500 riksdaler på att vara smart och svår ("om jag var ren rik man...")
Inte alldeles oävet, får jag väl lov att säga

söndag 8 augusti 2010

Nya serieprojektet jag gärna följer: Quillian
Ni anar inte hur jag längtar efter rödgrön gosgegga (gilla Göran, gilla Göran, gillagillagilla Göran!) Gnager gaddarna genom gudsförgäten gråt

torsdag 5 augusti 2010

Alverfolket anbefalles

För övrigt måste jag sprida det glada budskapet: hela Elfquestsagan ligger uppe på nätet, närmare bestämt här
Jag har suttit uppe och läst om hela - vad ska man kalla det? - eposet nu och åter låtit mig fångas av Winnowills ränker, Two-Edges ambivalenta ångest, Leetahs styrka och empati, Strongbows obändiga ilska inför allt nytt, lord Volls tragiska drömmar, Savahs profetiska mjukhet
Jag läser dem med modigare ögon nu än tidigare, låter mig beröras mer när känslovågorna går höga
Jag vågar se mer av Skywise och Cutter då de delar sina själsnamn, jag vågar möta den berättelse Winnowills blick har att berätta, inte om sig själv som karaktär utan om begåvade, omhändertagande men stolta människors eventuella bana
Jag kan nu säga att jag verkligen beundrar Wendy Pinis radikalitet - hur många idag vågar framföra en så direkt och svulstig historia i serieformatet? Och hur många vågar leka så mycket med sexualitet (Pini frångår inte bara heterosexualitet utan även monogami), och på allvar utforska de möjligheter en idé som "recognition" faktiskt innebär? Och kvinnokaraktärerna! Om det någonsin skrivits bra feministfantasy kan den sammanfattas i Elfquest - inte ens homoerotiken mellan Cutter och Skywise tillåts ta över à la Tolkien utan sätts alltid i perspektiv och sammanhang
Leetah, Savah och Winnowill formar på något sätt en perfekt triad av hjältinna, hjälpare och antagonist
Leetah lyckas vara stark utan att ta till våld (endast en enda gång gör hon det och då för att rädda sitt barn) - istället är hennes främsta vapen sina helande händer
Savah, som i alla andra berättelser hade varit den kloke trollkarlsgubben och mentorn, är här en avlägsen lärarinna och mormorsgestalt men hon blir trots det aldrig någon passiv Galadriel
Och så Winnowill, ett under av grym styrka, ambition och list men utan att bara bli en femme fatale - när Two-Edge hånar henne efter att hon misslyckats känner man verkligen hur en stark person nedgjorts, men inte en enda gång tillåter sig Pini att gotta sig åt hennes fall och försöka peka ut något slags "man får vad man förtjänar"-moral
Och även estetiken är värd att applådera - framförallt när det kommer till de högborna alverna: Savah, Winnowill, lord Voll, Aroree och Timmain
De eteriska dimmor som hela tiden tycks omge de äldre alverna och som de även är del av är på vissa uppslag något av en visuell orgasm inte helt olik de Yoshitaka Amano levererar

Jag tycker också om hur berättelsen hela tiden öka sitt fokus, som om kameralinsen öppnas mer och mer (inte helt olikt Tolkien här, när jag tänker efter)
Det första numret är ändå tämligen low-key, utan den shakespearska tragedin och episka storslagenheten, men det dröjer inte länge förrän de finner Savah och läsarperspektiven ökar i takt med att alverna själva börjar ana vilka de är
Men! Pini förenklar aldrig hela resan till en enda identitetsjakt
Hela tiden finns Winnowill, Two-Edge och de andra berättelserna som inte omfattas av Cutters resa men som påverkas av den
Cutter och the Wolfriders förstör Winnowills liv men hon finner ändå ingenting på samma sätt som Cutter och de andra gör
Och Two-Edge och lord Voll ska vi inte ens gå in på
Det finns gott om död och elände i Elfquest tänker jag nöja mig med att säga
Men om någon nu suttit under en sten de senaste trettiofem åren och missat det kära "Alverfolket" som de en gång i tiden så nesligt översattes till på svenska, känner jag mig manad att ta fram litteraturpiskan och tvinga vederbörande att ögonaböj följa länken ovan och läsa ett av fantasygenrens starkare verk
Läs i så fall "The Original Quest" - det är ändå den som är bäst och det finns en risk att uppföljarna förminskar den om man plöjer dem i ett svep efter originalberättelsen

Och om någon vill se Pinis arbete med Michael Moorcocks "Stormbringer" finns länken till den här
For your information va så trivs jag sketabra med mitt nya liv som pedofil i den långarmade lagens ögon om nån undrade
Tillsammans med mig i båten sitter... min 17-åriga syster samt omkring 50% av mina friends va
Känns gött tant Svea din löddriga gamla betongfitta
Bara för att du aldrig fått nån japansk pojksnopp vad - nä skärpning din otäcka rikshagga där säger jag! Om jag vill tittafsa på fiktiga gäjgajs ska jag väl få göra det te dess att ögon å andra kroppsöppningar böh på att läcka av frustande fluider har jag int rätt te det va va?
Nee förbenade snippsverige nu drar jag va å jag lovar jag hade stannat annars men vafan händer merej? (????) Rasistragata mangamoralist kapitalistklitta apoteksauktionerande lodisland
Du jag ha bara en sak att säga såna som dig å vet du vad de-e?
Eru dansk elleh? (?????????????????????????????? et cetera ad nauseam)

/Er piratpolare Kallisti

måndag 2 augusti 2010

Låt människan älska jorden - hon kommer att bli jord
Låt människan älska den evige Guden - hon kommer att träda in i Guds evighet
- Augustinus

fredag 30 juli 2010

Här är vi då enligt resten av världen evigt unga evigt glittrande hala ålar av manlig mystik exotisk(erotisk) utmaning homofilt hot en höfternas evigt svängande dans genom en urban underground av glamour gay glitter gruppsex gala Garbo glidmedel Gud förbarma dig över oss
Jag tänker tycker trycker trilskas är det här min spegel?
Är det här min stolthet:

Jag vågar inte ge ett rakt nej för det är inte heller något att skämmas över
Men jag letar desperat efter mina egna anletsdrag mina egna tankar mina egna våndor och finner dem inte
Mitt öga landar bara på de ytligare lagren av min egen njutning och jag vet inte nej nja är det något att vara stolt över? Inte heller det att skämmas över men räcker det för att vända upp och ned på världen?

onsdag 28 juli 2010

I have always preferred myth to history, because history consists of truths which turn into lies, while myth consists of lies which turn into truths
– Jean Cocteau

Ja, vilken bra tid det kommer att vara, vid mina dagars slut
När alla vännerna talar om mig
"I and I", kommer de att berätta att jag var
I viljans timmar i vilsamma timmar

Inget jag inget jag inget jag, inget jag inget jag
Inget jag inget jag, inget jag, inget jag, inget jag, inget

När någon säger något
Då flyger jag iväg utan att tala
Och jag sprider mig i tystnad i rymden
Utan skuldkänsla och utan "men"

Inget jag, inget jag...
En gång dö och sedan domen, kan man konstatera
Templet har fallit
Jag har i min ensamhet druckit fyra burkar persikocider och runkat till South Park-slash
Livet é livet, som många äckelkäcka äppeltanter klämt ur sig
Här min nya favoritsajt i wörldswajda webben (eller vad sägs om citatet: "THE RUSSIANS ARE KNOWN WORLDWIDE TO BE ONE OF THE STRONGEST, SMARTEST, INGENIOUS KIND-HEARTED AND RESILIENT NATION ON EARTH" - capsen har de ordnat själva - eller: "It would be a shame for us hardy and virile Russian men to allow our beloved wives and sisters to serve in the Army and to die in action. For the last thousand years of Russian history we have had a tradition that it is a men's job, privilege and duty to rip the enemy's guts out in the final fierce bayonet fighting.
Surely, it would be also a great insult for Russian women to be treated like men. They are our national treasure, our beloved ladies, whom we Russian men love, cherish and protect, first and foremost!
But, IF NECESSARY, every Russian girl and every Russian woman will take weapons in her hands and will stand up for the defence of Holy Russia" - crazinessen har de ordnat själva)

tisdag 27 juli 2010

Månen har stigit, en skära att skörda förhoppningar med, en egg med vilken drömmar spräcks
Månen har stått i nattlig zenit full havande en vidd av vit kraterskadad hud en Ande sveper ensam fram en Ande men ingen vind ett Ord men inga ljud en flagga men inget land
Månen har sjunkit krympt torkat en frukt en druva som inte längre kan ge vin hopsjunken trött gammal - död var välkommen
Den är färdig - den fond som legat mot mitt liv de senaste två åren - färdig över FIN
Nu kan jag faktiskt säga skrika ropa sjunga proklamera: var inte rädd
Jag är inte rädd

Inatt plundrar jag mitt eget tempel, vräker omkull dess altare, blåser ut dess ljus, stänger dess dörr, låser, bär nyckeln med mig
Det är ändå jag som är den klippa på vilken mitt eget tempel ska byggas
Oh, how superior is the Eye of Horus to the Mouth of Isis!
- Aleister Crowley, i sin dagbok, 26 augusti 1916
Nu är det bara dagar kvar ute på ön, sedan drivs den här haggan ut från Avalon
Nå, jag är beväpnad med både svärd och Graal och en hel massa andra gaeliska grunkor att slunga på närgångna riddare om det skulle behövas
Ytterligare ett hem ska nedmonteras, ytterligare ett tempel rivas (trots att den subnationella tempelrivardagen var för en vecka sedan) - jag funderar på att investera i ett tabernakel och ett par bärare för en billig penning
Jag tror att alla moment i mitt liv skulle underlättas av det
Men med tanke på väntande Nedransländerna kanske jag borde satsa på ett flytande tabernakel
Jag menar: Mose behövde väl inte oroa sig över livbåtar direkt
Men jag ska nog se till att ha en flotte till hands när floden kommer

Och apropå floden... min diskho ser ut som Nildeltat och har gurglat jord och vatten i över en vecka nu
Jag vågar inte gå nära den längre va men kanske att jag sätter upp en skylt med VARNING FÖR KROKODILFANSKAP
Världen är väldig, vattnet är vämjeligt, vildmarken väntar

tisdag 13 juli 2010

Min nya fascination: T E Lawrence (t v)

fredag 9 juli 2010

"Laat het huis gevuld zijn met wierrook van aanbidding
Laat het huis gevuld zijn met de wolk van Mijn Geest
Laat het huis gevuld zijn met het brood van eeuwig leven
Laat het huis gevuld zijn met Mijn Geur

Want ik wil komen met Mijn Geest
En doorwaaien heel het huis
Ik wil het maken tot een tempel waar Ik woon
Laat Mijn leven in je zijn
Ik maak je heilig, puur en rein
Laat het levend water stromen door je heen"

Laat het huis bekleed zijn met kleden van fijn linnen
Laat het huis bekleed zijn met gerechtigheid en trouw
Laat het huis gekleurd zijn door het bloed van Uw zoon Jezus
Laat het huis gereinigd zijn en schoon

Want U wilt komen met Uw geest
En doorwaaien heel het huis
U wilt het maken tot een tempel waar U woont
Laat Uw leven in mij zijn
Maak ons heilig, puur en rein
Laat het levend water stromen door ons heen

Heer wij roepen tot U
Kom opnieuw met Uw vuur
Wij verlangen naar echtheid
Bewerk het diep in ons hart

Heer wees welkom met Uw geest
En doorwaai nu heel het huis
Kom het maken tot een tempel waar U woont
Laat Uw leven in ons zijn
Maak ons heilig, puur en rein
Laat het levend water stromen door ons heen



”Låt huset vara fyllt av tillbedjans rökelse
Låt huset vara fyllt av min Andes moln
Låt huset vara fyllt med det eviga livets bröd
Låt huset vara fyllt av min doft

För jag vill komma med min Ande
Och genomblåsa hela huset
Jag vill göra det till ett tempel där jag bor
Låt mitt liv vara i dig
Jag gör dig helig, klar och ren
Låt det levande vatten strömma genom dig”

Låt huset vara klätt i kläden av fint linnen
Låt huset vara klätt i rättfärdighet och tro
Låt huset vara färgat genom din son Jesu blod
Låt huset vara tvättat och rent

För du vill komma med din Ande
Och genomblåsa hela huset
Du vill göra det till ett tempel där du bor
Låt ditt liv vara i mig
Gör oss heliga, klara och rena
Låt det levande vattnet strömma genom oss

Herre, vi ropar till dig
Kom ånyo med din eld
Vi väntar på äkthet
Bered det djupt i vårt hjärta

Herre var välkommen med din Ande
Och genomblås nu hela huset
Kom gör det till ett tempel där du bor
Låt ditt liv vara i oss
Gör oss heliga, klara och rena
Låt det levande vattnet strömma genom oss

onsdag 7 juli 2010

Jag är livets bröl

tisdag 6 juli 2010

måndag 5 juli 2010

Jag har äntligen insett något om Star Wars-filmerna, efter alla år
Huvudpersonen i hela eposet, sammantaget, är ju Darth Vader
Snygg ↑
Jag har aldrig sett din läkande hand
Du kommer i mörkret, när ingen vet
Jag bidar i tystnad och tillit skygg
i ensamhet

Du min syster och mor, du och jag och ej jag,
ditt namn är natt, det är gåta skum
Jag anar dig väldig, mäktig, blind
och ljudlöst stum

Du vet fasors djup, som jag ej sett,
jag bävar att bryta din hemliga lag
Men tröst vet du mild, som nekas mig
av solklar dag

Jag har tigande gömt hos dig mitt sår
och värkt bland törne, tills själen var tom
I mörkret rörde du törnet -- det sprang
i vildrosblom

- Karin Boye, "Den okända"

söndag 4 juli 2010

Måste f.ö. bara, apropå förra inlägget, få skriva något om ett par personliga idoler i min värld:
Bered er på trubbel
Dubbeltrubbel!
För att skydda allt från förstörelse
Och förena allt i en rörelse
Fördömer vi sanning och kärleken
För att vi ska nå upp till himmelen!
Jesse...
James...
Team Rocket!
Ingen kommer undan oss, så ge nu upp, eller börja slåss
Meowth, just det!

OBS CITATET OVAN ÄR HÄMTAT UR MINNET JA SÅ MYCKET HAR JAG TITTAT PÅ POKÉMON OBS

Hur kan man undgå att beundra dessa två könskollapsade knaskriminella knäppgökar?
Urstarka Jesse, som fixar och pular och slåss och bankar, morrar, vrålar, skäller och domderar
Och gaygullige James, med sina frökenfingrar, i svenska dubben bögiga stockholmska, sin otroligt oroande känsla för smak, och förtjusning i att transa, så fort tillfälle ges
De är en man och en kvinna som reser tillsammans, enbart i sällskap av en katt med ett mynt fastklistrat i pannan men de har ingen romantisk relation överhuvudtaget
Tvärtom tycks de inte existera könsligen för varandra, trots att de tycks ha sexdrift i övrigt: Jesse kladdar t.ex. vid ett par tillfällen på folk de stöter på under sina resor
Jag minns särskilt ett tillfälle där Jesse stod i pingvinfrack och James i någon typ av viktoriansk klänning med krinolin, båda uppflugna på en trappa med en enorm ros bakom sig
Men även tillfället då de lurar ombord Ash & Co på den där båten och båda är utklädda till hippa småtejejer och James sedan inte kan gå ur rollen
Eller när James avslöjar att han dansat balett och de ger sig på att besegra Misty i undervattensbalett i en bassäng
Eller det faktum att James och Brock faktiskt tycks kyssa varandra efter att ha skrämts upp av en spöktjej i ett gammalt övergivet hus
Eller, för den delen, ett avsnitt som aldrig visades i USA (eller Sverige, såvitt jag vet):


Jag menar: srsly, är det här inte könssubversivt så vet jag inte vad som är
Jag gillar Team Rockets enorma poser, deras lättsamma attityd till ondska, sin alldeles iögonfallande ytlighet, Jesses aggressivitet och våldsamhet, och James... tja, det faktum att James vanligen håller sin ros med lillfingret höjt
Men Pokémon i stort är ju nu visserligen ganska genusruckat, som när Misty inför Jesse förnekar att hon är kvinna, eller när Jesse, inne på herrtoan har brottat ned och bundit en boxare, eller alla de gånger Ash och Gary möts och limmar på varandra (visserligen i ömsesidigt hat, men jag kan verkligen se varifrån alla fanfics om dem hämtar sin inspiration)
Nå, efter min hyllning till Nordman kommer då min hyllning till Team Rocket
Tack för att ni gjort min barndom lite mer queer
Meowth, just det!
Nu bara måste jag faktiskt tipsa om en slashfic jag hittade här igår eller förrgår, av den enkla anledning att eeeeh! it's zo good!
Det är en Pokémonfanfic, så den har: 1) japanskt nördande, 2) Team Rocket (behövs det mer?), 3) Sappy romance, 4) Ett riktigt bra upplägg med beundransvärt god dialog och 5) Bögsex
Behöver jag pr:a för den mer? Nä, just det
Den består av okristligt många sidor för att bara vara en slashfic, men böh'liv mi, its wörf it
Klicka, klicka, och ägna någon timme åt fenomanalt trevlig läsning
Queers!

onsdag 30 juni 2010

tisdag 29 juni 2010

Rofe cholei amo Yisrael

The bodies we meet with in the kingdom [of God] are a singularly sorry lot: bodies laid low, afflicted with disease, bent by paralysis, racked with fever, withering away with leprosy, struck blind and dumb, or even lifeless
These are certainly not the bodies spotlighted by Greek philosophy or existential phenomenology, which are hale and healthy organisms, upright, agile, agential bodies that move with ease and alacrity through the Lebenswelt; sure-handed-swift-footed bodily intentionalities or concernful beings-in-the-world, which spend their weekends skiing or skydiving...
These bodies of flesh are attracted to Jesus by an almost gravitational pull, and he seems literally to be swarmed by them: they brought to him everybody like that 'and he cured them'
Surely this is a case of like attracting like, because in the end Jesus ends up as one of those bodies...
While he lived, Jesus transformed their flesh, metamorphosized their bodies, just as he wanted to change their hearts, metanoein
Then they killed him, and from that deed, just before dying, he also released them

- John Caputo, "The Weakness of God"

Stör mig alltmer på, eller oroas i alla fall alltmer av, fulländning och perfektion, av orörlighet och slutenhet, av att inte bara ha testat alla vägar utan att även ha uppfyllt dem så fullständigt att man inte längre kan gå utan bara sitta i korsningen och se ut över dem, uppfylla dem, men aldrig röra sig på dem
En perfektion lika levande som ett mausoleum

Och jag tänker ställa mig tillsammans med Augustinus och fråga mig: när jag älskar Gud, vad är det då jag älskar? Fast i det här fallet, mer specifikt: när jag ber till Gud, vad är det då jag ber till?
Tänker försöka stjäla ord, inte enbart från vördnadsvärda kyrkofäder eller kätterska postmodernister, utan även från mig själv
Att tala om, tala till, Gud, är delvis att, i förtäckta, insmugna, lömska, ordalag, tala om, tala till, mig själv
Och om jag då ska tala om, tala till, kanske även tala med, mig själv, vilket själv är det då jag vill tala med?
Vill jag tala till min egen upphöjda orörlighet, sträcka mig mot en gudomlig stålkula högt ovan huvudet, för evigt fjättrad av sin egen perfektion, en fulländningens oändliga fångenskap?
Eller vill jag tala till mitt eget såriga jag? Vill jag stå nära min egen inre överstepräst, eller vill jag äta med, sitta på knä bredvid, viska till, smeka, ligga med, mitt eget svaga kött?
Är min bön den bön jag riktar mot Messias, eller är min bön ett krav på att jag, i all min ofullständighet och brist på lämplighet, själv antar den messianska manteln för att frälsa det i mig som är allra lägst ned?

Om så, då är min bön om helande ett krav på att jag även ska vara läkaren, att jag ska förbinda den slagne i mig, äta med tullindrivaren i mig, erbjuda horan i mig min kärlek
Då är min bön den bön Herren vill se, att jag bryter orättfärdiga bojor, sliter sönder okets rep, befriar de förtryckta, krossar alla ok

Men det helande jag har att erbjuda, det är inte den läkedom där såren försvinner
Tvärtom - såren är kvar, för alla att peta i, och för mig själv att se - det är inte det helande som tar bort ärr, som suddar ut dem
Detta helande är inte det äss maktens Gud har i ärmen, och som Han tar fram som sista delen i en krigslist där såren och änkan och den faderlöse ingått som brickor i ett spel, detta helande är inte beviset på en högre styrka, och inte ett förnekande av det trasiga och trassliga
Inte heller ett dyrkande av den morbida martyren, lucky like St Sebastian
Utan ett svalt balsam från Gilead, som Davids son lägger på de spetälskas sår, ett efter ett, utanför Roms portar, men den vackre rabbi Yochanan, ja, hör, även den vackre rabbi Yochanan, som om någon borde förstå vad det handlar om, kanske även mer än sankt Sebastian, han hör honom inte, och så fortsätter det eviga arbetet

Kanske är det såret - med uppmaningen att själv vara förbandet -, den jorden - med uppmaningen att själv vara saltet - en Gud att be till
Men det är en Gud som är lätt att missa, svår att höra
Till och med jag, ja, hör, till och med jag, jag hör honom inte, och så fortsätter det eviga arbetet