(Kolla från och med 3:40)

Den viktlösa kroppen - jag dras verkligen till de kroppar som själva drar sig upp mot himlen snarare än ned mot jorden
Det är ett undantag från min fascination av det jordiska, skulle jag nästan våga säga
Jag är inte längre intresserad av den fläckfria hyn, omärkta eller hårlösa huden, den oigenkännligt raka tandraden
Vad som lockar mig är snarare de skarpa näsorna, de tjocka ögonbrynen, ärren, märkena, kroppsbehåringen, de knotiga knäna och de sneda tårna
Men att kroppen ska sträva uppåt, slingra sig fri från gravitation medelst smidighet och styrka, det finns kvar som ideal
Det är nog även därför de långa, smala kropparna fascinerar - där tycks processen ske även inom kroppen, som om ben och muskler själva försöker dansa undan tyngdlagens kraft
Och med undantag för att den här gossen ser ut att vara typ tolv så finner jag hans rörelser, hans kvickhet, ledighet och flytande lätthet upphöjt erotiska
Jag kan även avnjuta viss balett på samma vis, som att smutta på en upphetsningens tekopp, helt lätt, men ändock
Läser dessutom en hel del Elfquest här, där de små alvlingarna också lekande lätt slår knut på sig själva i såväl mordiska som snuskiga äventyr - kan inte annat än uppskatta