156 - ridån faller

Så kommer en era till sitt slut
Jag trodde verkligen att jag skulle påta i trädgården längre än vad som nu blev
I övermorgon har trädgården funnits till i ett års tid
Idag skriver jag det hundrafemtiosjätte inlägget, och stänger därmed grinden hit
Jag har hyrt in en kerub med eldsvärd med den tydliga uppgiften att hålla mig borta från att skriva, och så länge han sköter sitt jobb så får trädgården stå och förfalla

Ett år har sammanfattats här - inga fleråriga blommor har fått visa upp sin ihärdiga kraft än, men så är väl allt förgängligt också
Strax efter att jag hade börjat skriva här, rättare sagt, för elva månader (minus en dag) sedan förändrades mitt liv
Jag hängde inte riktigt med i svängarna själv, och förstod nog inte helt vad jag stod inför, men jag skrev det här inlägget för att markera händelsen
Det kan tyckas ytligt och banalt, men så kan väl alla människors liv sammanfattas, med den sörja som ligger mellan de två orden
Och ändå finns ingen lögn större än den - jag har tagit många mörka promenader med min mor de senaste dagarna, och fått höra om hur hon flyttade ut, hur hon bröt med sina föräldrar, hur hon många år senare försonades med dem, hur verklig hennes resa har varit, och hur hon än en gång träder fram som en riktig människa, med klara minnen och bevarade känslor från tider som fanns innan jag kunde säga detsamma om mig själv
Och det känns lustigt, detta att jag också kommer kunna sammanfatta mitt liv, så nyansrikt, fylligt och verkligt som det är, på ett par meningar och mina barn, om de inte gräver, kommer kunna passera över det med blicken och tänka att mer var det inte med det
Lustigt, men någonstans också betryggande, för det betyder att alla dessa ointressanta hyvelspån till människor man gnuggat sina axlar mot genom livet för att ta sig fram, bär runt på precis lika stora världar som...
Banaliteter, som sagt - det där var väl inte dagens stora vishet, men det är skillnad på att veta och förstå

Domen är på ingång, och den röda damen kallar
Efter detta inlägg vet jag inte var jag är på väg

Se mig där jag sitter nu: i byggdammsfläckiga stuprör, en grön t-shirt och en rutig grå gubbtröja (som verkligen inte passar till den gröna t-shirten som anas) i en stor, ekande lägenhet i Falun, där det enda som finns kvar är en dator som nu står på en diskbänk, tolv gula post it-lappar, två vita, ett litet block, en plastficka, två telefonböcker, en handbok för köksfläktar, ett par ritningar, en mössa, en penna med "hälsningar från GAGNEF BYGG AB" (ring dem på 0241-62623/0704802067, om ni skulle drabbas av en psykos), en mobiltelefon, en vattenskål i metall för en hund, en röd plastkasse, ett par sladdar, ett litet däck som tjänar som hundleksak, ett modem, en rock, en ryggsäck, ett par handskar, en halsduk från Indien, en fickhandbok i nederländska (Norstedts, 20000 ord och fraser - urusel, men man kan slå upp 'vätesuperoxid' i den - 'het waterstofperoxide'), en scartkabel, en mopp, en skurhink, en dammsugare, en liten hög reklamblad, en urdragen digitalbox, ett par sandaler, två verktygslådor, en soppåse och en hink innehållandes: en diskborste, en trasa, fönsterputs, en flaska grön såpa, en toalettborste
Utanför faller snön och det är flytt för somliga
Inte för mig - jag har inget hem just nu

Se mig där jag sitter om tio dagar, på julafton: jag vet inte så noga, men det är i alla fall i Amsterdam

Och jag tänker; det finns andra stränder än denna
לך לך
Gå då

Biblia Sacra

Okej, okej, okej, när jag ändå är på ämnet kan jag väl ta upp lite av min bibelsyn, som jag själv dessutom fått lite mer klarhet i de senaste dagarna, mycket apropå ytterligare ett provocerande inlägg (inte Sten-Gunnar Hedin, såklart - han är en hyvens karl, utan den dreglande dummern som går till attack på honom)
Det finns en sak jag aldrig kommer att förlåta Luther för, och det är inte antisemitism, antitalmudism, människofientlig teologi och allmän tristhet, utan det faktum att han hade mage att översätta bibeln
Han gjorde ett bra jobb - jag har själv plöjt runt lite i hans bibel och tycker att han skötte det hela snyggt
Problemet är att han ens översatte eländet från början
Tillåt mig att gå in i någon form av elitistisk, snudd på ultrakonservativ, hållning vad gäller den heliga skrift
Den skulle aldrig ha översatts från första början, ens till grekiska eller arameiska
Tack vare Septuaginta fick de kristna för sig att det fanns en jungfru i Jesaja som skulle föda ur sig en unge (upplysning: det finns det inte), och läser man Targum Jonatan eller Unk'lus, de arameiska översättningarna, undrar man hur ens den mest välvilliga lögnare kunde kalla det något annat än "loosely based on the story of..."
Och jag ska inte ens börja tjata om hafsverket Vulgata...
Det är lite löjeväckande att tänka att hela medeltiden igenom lullade den stora majoriteten av präster och teologer runt utan att ha ens ett grundläggande grepp om hebreiska, utan arbetade utifrån latin (!)
Jag tackar Gud för Reuchlin, Mirandola och ett par andra, som kom på att det kanske fanns en poäng med att bibeln läses på sitt originalspråk; hebreiska, leshon hakodesh

Att kunna hantera bibeln på hebreiska öppnar för en helt annan läsning, en helt annan ordanalys, kort sagt, ett helt annat företag
Det är synd och skam att den någonsin översattes, och än värre att majoriteten av biblar runtom i världen inte är tvåspråkiga; hebreisk-svenska eller hebreisk-engelska eller vad det nu kan röra sig om, utan bara har översättningen
Nå, förutom att det kan uppstå problem i översättningsprocessen (som "jungfrun" i Septuaginta) så finns det dock en sak jag har ett mycket större problem med, och det är att översättningar gör bibeln mer tillgänglig
Och jag ryser vid det ordet
Jag tycker att bibeln är på tok för spridd - att vilken idiot som helst kan sätta sig ned med en pocketutgåva från gideoniterna och svamla ur sig någon tvefaldigt förbannad smörja är inget annat än ett hån mot skriften
Världen myllrar av folk utan någon som helst kompetens att läsa den här texten, och det obehagliga är att en så stor andel av dem ändå sätter sig ned för att göra just det; läsa den
Det är som att låta en undersköterska ha hand om en kärnreaktor - det går käpprätt åt Holland
Vissa läsningar folk gör är verkligen rent hårresande, och beror till stor del på ren inkompetens - jag kan genast ge det talande exemplet att berättelsen om Sodom och Gomorra på någon märklig vänster plötsligt börjat förknippas med homosexualitet
Den obildade pöbeln läser Matteus, valda delar av Jesaja, första Mosebok (skippa några bitar i mitten), det mumsigaste ur Uppenbarelseboken, och så trummar de ihop något som är så vanskapt och frånstötande att Gud måste vrida sig i himlen (i sin grav, höll jag på att säga, men den poängen ska du inte få, Nietzsche)
Om man påpekar hur i stort sett varje bibelord kontras av ett annat, hur bibeln innehåller ett hundratal olika teologier och världsuppfattningar, stöter man på en dumt stirrande blick och något i stil med att Guds ord inte kan ha fel, eller att man får lita på Herren
Jag tvekar inte att säga att jag tycker att bibeln ska bli mer esoterisk, som på den gamla goda tiden då man inte fick läsa Hesekiel utan att först ha uppfyllt vissa krav - den ska vara i händerna på en exegetisk elit som kan läsa den, är grundade i en tradition och känner den väl
Arkandisciplin, tack!
Man kan komma med argumentet att detta är odemokratiskt och nog är det det (säg halleluja), men på vilket sätt har ett demokratiserande av bibeln hjälpt någon i historien? Det enda det lett till är ju fler sekter där folk tar livet av sig med förgiftad läsk, eller blir påsatta av någon slemmig pastor från Texas vildmarker
Man borde licensieras innan får försöka utlägga bibelordet - ha ett körkort som ges efter att man tillägnat sig vissa kunskaper om bibelns historiska tillkomst, modern bibelkritik, tolkningstraditioner, exegetisk metod, etc. och om man blir påkommen med att läsa bibeln utan denna licens ska man genast släpas upp framför Arken i närmaste synagoga och skjutas

Skillnaden jag vill se mot den gamla onda tiden är att alla ska ha möjlighet att ingå i denna klick
Vem som helst - man, kvinna, ung, gammal, jude, grek, homofil, Kim Jong-Il - ska genom studier kunna sälla sig till denna skara av utläggare, tolkare och beslutare
Kort sagt; bibeln ska inte vara öppen för alla förrän alla går och blir rabbiner (eller motsvarande)
Och kom inte dragande med att detta kommer ställa något i vägen mellan gemene man och Gud - vad tror ni vi har bönen till, vava?

Slutsats: bibeln borde inte översättas (men icke-standardiserade, akademiskt hederliga översättningar kan tillhandahållas i utbildningssyfte) och borde klassas som esoterisk litteratur, öppen för de som kan hantera den
Detta kommer inte att ge världen bättre teologi - tyvärr tror jag att människan är ganska körd där - men det kommer att ge den bättre exeges
Jag kan hata din teologi men vara beredd att dö för din exeges, typ - jag kan inte annat än skaka på huvudet åt Luther och Calvin, men jag måste respektera dem som bibelläsare
Det hela handlar om kompetens, och stil, givetvis
Därför - låt inte analfabeterna röva bort bibeln, utan lås in den i kyrkor och synagogor, för att skydda den undan okunskapens slibbiga fingrar!
Bränn alla översättningar, och bunta ihop gideoniterna och ta dem av daga

P.S.
Trots mitt halvuttalade mea culpa nedan tycker jag fortfarande att Seglora smedja objektivt och sub specie aeternitatis har fel och att det borde upprättas en interreligiös inkvisition som slänger upp sådana där på bålet, och det fort
D.S.

Divrei Tora

Nå, satt för mig själv här på kvällskvisten (fast kanske snarare morgonkvisten, med tanke på tiden) och ägnade mig åt lite uppbygglig läsning: Ruach Chaim, rav Chaim Volozhiners kommentar till Pirqei Avot, och ser följande kommentar till mishna 1:1:

Vi finner att Moshe (Mose) inte prisas som den störste av profeter eller den visaste av män i sin generation, utan som den ödmjukaste av alla
Den som når denna nivå av ödmjukhet gör sig också förtjänt av att verkligen vara Torans make
Tora är som vatten - precis som vatten torkar ut från höga platser och stannar på låga, så stannar Tora i en person av 'låg' höjd, en ödmjuk man (Ta'anit 7a)
Detta kan jämföras med en behållare av särskilt omfång; ju tunnare väggar, desto mer rymmer den
"Du kommer att bli högmodig, och glömma Herren" (5 Mos 8:14)
Om en person sväller upp av känslor av självtillräcklighet, så kan han inte längre hålla kvar några ord av Tora

Jag tänker att jag borde passa mig för vad jag säger om skriften och andras tolkningar av den, och att ödmjukhet är det enda sättet att själv få tillgång till den
Att tillrättavisa någon är en mitzva (Peah 1:1), men det måste ske på rätt sätt
Något att tänka på för överinkvisitorn, apropå inlägget nedan...

En judisk domsöndagsapologet

Tillåt mig att gå i polemik mot detta inlägg

Det vore trevligt om folk inom vår fina fluffiga folkkyrka inte ständigt, varje stund och timma, gjorde sitt allra bästa för att pulverisera den lutherska traditionen och göra suspekt, sötsliskig sylt av den
Den kära Ewa Lindqvist Hotz ifråga tycker att man borde byta namn på kyrkoårets sista söndag (den innan första advent, dårå) från "Domsöndagen", enär detta stör hennes Segloraskadade nerver - alternativen tycks vara "Hoppets söndag" eller "Försoningssöndagen" och hon säger sig längta efter en motsvarighet till judendomens Yom Kippur, försoningsdagen
Nå, kanske borde någon upplysa Ewa, utbildad teolog och präst, att Yom Kippur har ett annat namn; Yom Din - fucking jävla domedagen
Vad är det starka med Yom Kippur, som gör att till och med Stockholms tämligen slappa judenhet går man ur huse för att klämma in sig i synagogor, hyrda lokaler, församlingssalar, mm.?
Kanske det att hela dagen går ut på att få en att känna sig så neriskoskaften dålig och eländig att man inte kan undvika katharsis?
Kanske det att man, förutom att inte äta eller dricka ett gram på 25 timmar, plöjer en bok på ett par hundra sidor som helt och hållet handlar om hur usel man är på precis allt?
Kanske det att det starka språket ruskar om en, påminner en om ens skörhet, ens brister, ens mål och ideal, att det manar till eftertanke och inte låter en slingra sig undan som en hal ål - att det öppnar dörren för ärlighet och självförbättring?

Ewa borde kanske bläddra sig igenom en machzor, en gudstjänstbok för Yom Kippur, och se vad hon sedan tycker - och någon skulle kanske sitta bredvid Ewa och påpeka att det inte finns någon försoning utan förlåtelse, och ingen förlåtelse utan bot, och ingen bot utan ånger, och ingen ånger utan att man fattar att världen kanske inte bara är persika raktigenom
Det har aldrig slagit Ewa att världen inte blir bättre av att man fifflar med predikotexter, gömmer undan jobbiga bibelstycken och häller sirap på allt eländigt man ser runtomkring sig?
Bibeln hade inte varit intressant eller relevant om den inte beskrivit verkligheten, men nu gör den det; det är därför den är så uppåt väggarna blodig, eländig, incestuös, intrigtät, etc.
Ska man måla av ett landskap måste man till slut doppa penseln i de mörka färgerna - annars får man inte fram några skuggor, och då kan man inte direkt sägas ha åstadkommit ett trovärdigt alster i slutändan
Nu råkar jag mena att bibeln har den renhårigheten att den tar i de jobbiga ämnena; den väjer inte undan för kvinnor som sågas i tolv bitar (för att skickas som presenter till omkringliggande stammar) efter att ha gruppvåldtagits till döds, eller för döttrar som bränns levande på bål av sina fäder, Gud till ära och pris, halleluja
Den drar sig inte för att sätta eld på prästsöner, dänga ungar mot klippblock, låta två systrar supa sin far full och ligga med honom, få den messianske überkungen att sända en kille i döden för att få knulla hans fru, etc.
"Tyvärr har inte svaveldoften utplånats eftersom namnet på söndagen liksom flera av texterna finns kvar
Bibelberättelserna om vad som skall ske vid tidens slut kan fortfarande skrämma slag på den frommaste kyrktant – som jag själv till exempel
Som präst och ledare för gudstjänsten frågar jag allt oftare mig vad syftet är med att att fortsätta föra dessa berättelser vidare," säger den kära Eva
Mitt råd till henne blir kanske att, om hon inte kan ta detta, sluta mixtra med det bibliska arvet och istället leta rätt på en annan jävla religion än någon av de två (tre) som sprungit ur bibeln
Blir hon så upprörd över världens grymheter, och bibelns mod att ta i dem, kanske hon ska sätta sig och titta på Teletubbies ett tag istället, eller köpa sig en Care Bear, och meditera regnbågslycka över hela jorden - som förstås ändå inte behöver den, för det handlar ju ändå bara om en stor mjuk myspys-Gud som vill alla väl och som därför skapat en stor mjuk myspysvärld (för det är den enda slutsatsen man kan dra att en god Gud skulle göra, ja säg halleluja och skjut mig i huvudet)

Verklighetens mångbottnade Gud uttrycker sig dock genom en verklighetens mångbottnade skrift, och att pilla i den är som att retuschera foton på människor man tycker är lite för fula
Bibeln är Ordet på jorden, och kan inte på något sätt vara frånkopplat jordens villkor eller faktiska tillstånd - givetvis skrämmer bibeln slag på en, men inte mer än vilken nyhetssändning som helst, och klarar man inte det borde man kanske gå och bli anakoret i närmsta kyrka (Skansen bör dock kanske undvikas)
Nå, Ewa kan väl få avskaffa sin domsöndag och prata om "Hoppets söndag" - personligen tror jag att "hoppet" är tämligen värdelöst utan att man först inser att det finns elände
Ingen dödsskuggans dal - ingen herde som för en i vall på gröna ängar

Jag kan känna att det är ren hädelse hon pratar om, i det avseendet att hon inte litar på att Gud, "som skapar ljus och formar mörker", kan finnas i en bristfällig eller i vart fall jobbig värld
Gud hindrar inte Josefs bröder från att kasta honom i brunnen, men hjälper sedan Josef uppför livets många trappsteg tills han står som guvernör över Egypten och efter tjugotvå år (!) möter de bröder som försökte mörda honom
Guds nåd - eller kanske rättvisa, jag ser ingen tydlig skillnad där - arbetar inte genom att sopa under mattan
Snarare då genom att dra upp och spänna ögonen i
Det är i botgöringens dunkel som man kan skymta ett stilla ljus, mellan tårarna som man kan se att Hon finns där, även där, allra mest där
Och det är där Yom Kippurs storhet ligger, denna mest otippade av populära högtidsdagar (man tänker att random sekulära medelCohens skulle göra allt för att undvika den dagen på året och istället supa skallen av sig på Purim eller något)
Och det är därför jag är glad över att den där kvinnan inte har möjlighet att lägga labbarna på Yom Kippur/Yom Din och släta över den med ett halvdussin lager relativiserad nötcreme

Luther, det är du och jag mot dem i det här...

Naar Nederland

Så har man fått lite besked, och framförallt lite ordning och reda
Läser böcker och oroar mig själv en aning, lyssnar till musik och blir fundersam
Jag måste inom något mindre än en månad bestämma mig
Vad är detta? Något nytt
Båten lägger ut
Jag lär följa med

The POEE Baptismal Rite

1. The Priests and four Brothers are arranged in a pentagon with the Initiate in the center facing the Priests. If possible, the Brothers on the immediate right and left of the Priest should be Deacons. The Initiate must be totally naked, to demonstrate that he is truly a human being and not something else in disguise like a cabbage or something.
2. All persons in the audience and the pentagon, excepting the Priest, assume a squatting position and return to a standing position. This is repeated four more times. This dance is symbolic of the humility of we Erisians.
3. The Priest begins:
   I, (complete Holy Name, with Mystical Titles, and degrees, designations, offices, &c.), Ordained Priest of the Paratheo-anametamystikhood of Eris Esoteric, with the Authority invested at me by the High Priest of It, Office of the Polyfather, The House of the Rising Podge, POEE Head Temple; Do herewith Require of Ye:
   1. Are ye a human being and not a cabbage or something? The Initiate answers YES.
   2. That's too bad. Do ye wish to better thyself? The Initiate answers YES.
   3. How stupid. Are ye willing to become philosophically illuminized? He answers YES.
   4. Very funny. Will ye dedicate yeself to the Holey Erisian Movement? The Initiate answers PROBABLY.
   5. Then swear ye the following after me: (The Priest here leads the Initiate in a recital of the Erisian Affirmation.) The Priest continues: Then I do here proclaim ye POEE Disciple (name), Legionnaire of the Legion of Dynamic Discord. Hail Eris! Hail Hail! Hail Yes!
4. All present rejoice grandly. The new Brother opens a large jug of wine and offers it to all who are present.
5. The Ceremony generally degenerates.

Vid Babylons floder, i världsfurstens rike,
vi sutto, de kuttrande duvorna like,
när åskvädret brusar i skogarnas famn
För diktade gudar man harporna rörde
vid blodiga altar, men ingen vi hörde
lovsjunga den sannes, den levandes namn
Vad minnena skildrade
ökte vår tår
Ej sabbater mildrade
träldomens år,
ej ropte basunen till frihetens vår

Förgäves den lysande påskmånen fylldes
och Vädurens tecken av solen förgylldes,
ej lammet till frälsningens måltid oss bjöd
Ack, världsljuset tronade fåfängt i vågen
och vinskördar följde den bärgade råden, -
en jublande korsång kring Salem ej ljöd
De grönskande kojorna
byggdes ej mer
Tungt föllo på bojorna
blodstårar ner
Ack, tårar är solden, den världsfursten ger

I sorgliga drömmar vårt huvud vi sänkte,
på Sions gudomliga kullar vi tänkte,
på templet, som kransade Morias topp
Ej kunde vi längre då sjunga de kväden
oss forntiden lärd - i de susande träden
cymbaler vi hängde och psaltare opp
Till döden vi trånade
undan de bud,
som trotsigt oss hånade:
"Sjungen er Gud!
En visa om Sion, i festliga ljud!"

Om nånsin mitt hjärta din fägring kan glömma,
mitt heliga fornland, må Herren mig döma
att evigt förgäten av honom då bli!
Men, stolthetens Babel, dig hämnden föröde!
Hell hjälten, som, korad att fylla ditt öde,
nedstörtar din borg vid basunernas skri!
Hell den, som från spenarna
rycker de små
och slår dem mot stenarna!
Krossar dig så,
att evigt på jorden ej nämnas du må!

- Erik Johan Stagnelius, "Fångarna - reminiscenser ur en davidisk psalm (Ps. 137)"

Le Jour Du Jugement Dernier

Suddenly we were all exactly who we were, for better or worse, and then the President announced more troops were needed in Iraq and we kept catching ourselves in the mirror, recognizing something, something shining under the familiar crease and contour of our faces, this unique light of our mythical, our holy personalities, each of us singular, each unrepeatable in the immensity of Spacetime and right there we all remembered we were real, were lovers, gods or fiends in our own burning sagas so we cried, "What are those dreary yards that we have built? What lives are these that drape us gray like shrouds?"
and understood we were all heroes in our souls...

- Alan Moore, Promethea vol 5, Don't they know it's the end of the world (it ended when you said goodbye)?

Traduttore, Traditore (Höga Visan 2:14-17)

Min duva bland bergets klyftor, i klipphyllans gömsle, låt mig se dig, låt mig höra din röst! Din röst är ljuv, din gestalt så skön

Fånga rävarna åt oss, de små rävarna, som härjar i vingårdarna, våra vingårdar som går i blom

Min vän är min och jag är hans, han som vallar sin hjort bland liljor
Tills vinden vaknar och skuggorna flyr, ströva omkring, min vän, som en gasell, som en ung hjort, på de kryddoftande bergen
(Bibelkommissionens översättning, 2000)


O my dove, that art in the clefts of the rock, in the secret places of the stairs, let me see thy countenance, let me hear thy voice; for sweet is thy voice, and thy countenance is comely

Take us the foxes, the little foxes, that spoil the vines: for our vines have tender grapes

My beloved is mine, and I am his: he feedeth among the lilies
Until the day break, and the shadows flee away, turn, my beloved, and be thou like a roe or a young hart upon the mountains of Bether
(King James Bible, 1611)


Jij bent mijn duifje, verborgen in de rotsspleten. Laat me je zien en je stem horen. Je stem klinkt voor mij als muziek en je lichaam is zo aantrekkelijk

Vang de jonge vossen, die onze wijngaarden ruïneren
De druiven bloeien nu immers?

Mijn liefste en ik zijn van elkaar
Hij weidt zijn kudde in de bloeiende velden tot de avondwind opsteekt en de schaduwen langer worden
Kom dan naar mij toe en doe als de gazel, mijn liefste
Of als een jong hert, dat rondspringt in de bergen
(De Boek, 1988)


Joo is a dove, always up in teh rocks and stuff, stop hidin in stairs, let me see joo, let me hear joo, cos yur voyse is nice, k"

Go catch teh fokses, teh tiny fokses, cause tey be messin up teh vines with grapez agin
wtf, fokses? srsly, don do dat

My lover is mine, and vice versa: he eats with cheezeburgers with flowers
Srsly
In teh morning, be like a row or hart or hind (stil don kno wtf dose are, tho) and go to Bether
srsly, joo shoul go der
(LOLCat Bible, 2010)

Eisegesis

Once, a bearded sage heard an old American song:

She'll be comin' round the mountain when she comes
She'll be comin'round the mountain when she comes
She'll be comin' round the mountain, she'll be comin' round the mountain,
She'll be comin' round the mountain when she comes

She'll be drivin' six white horses when she comes
She'll be drivin' six white horses when she comes
She'll be drivin' six white horses, she'll be drivin' six white horses,
She'll be drivin' six white horses when she comes

Oh, we'll all come out to meet her when she comes...

We will kill the old red rooster shen she comes...

Oh, we'll all have chicken and dumplings when she comes...

We'll all be shoutin' Hallelujah when she comes...

"Do you think," he asked, "that this song is talking about a real woman? Why should one person need six white horses? No, it is talking about the messianic age, when God's earthly presence - always referred to as she (the shekhina) - will once again reappear, rounding the corner of Mount Zion
The six white horses are a token of the Messiah's colt, mentioned by the prophet (Sak. 9:9), and if the song speaks of six it is because all this will come to pass in sixty years
Then everyone will be gathered from the earth's four corners to welcome the event
As for the old red rooster, this is the rooster Ziz (Ps. 50:11), companion of Leviathan, symbol of evil; both will be killed in the end of days to make the messianic meal - these are the chicken and dumplings - as tradition long ago foretold (Midrash Rabbah 19:4; Vajiqrah Rabbah 22:10; Pesiqta deRav Kahana 6:8)
Then Hallelujah will ring from every quarter"
That is what he said, and soon everyone was singing the old song - but now, its meaning was completely different
The words had not changed in the slightest, but what they meant had been transformed utterly
Henceforth no one could think of the old song the same way

- James Kugel, "How to read the Bible"

Voor ik vergeet

Jag undrar över hur man vandrar fram som ett barn (ibland är det svårt att betänka markens liljor och himlens fåglar), hur man ser när ens planer inte räcker längre, utan bara slumpen är kvar att lita på
Jag känner mig lugnare nu, och kan se framåt med någon form av trygghet, någon form av tillit till slumpen

En svensk tiger i tanten

Domina DeLuxe

Svåra tealogiska diskussioner som vi ännu inte riktigt löst:
Om Gudrun är god, hur kan det då komma sig att det finns sexister? (theodicaea)
Skapade Gudrun feminismen för att sedan dra sig tillbaka eller verkar hon även i dagens feministiska rörelse? (teism vs. deism)
Står genusfrälsningen att finna även utanför F!? (extra ecclesiam nulla salus)
Är dogmen om att frälsaren blev född av en flata något vår tro står och faller med? (natus ex Tiina Rosenberg)

The Reformed are like vampires
They are horrified by the sign of the cross, literally run away from holy water (I wonder if it burns them?) and suck any good ceremonial out of a congregation
No wonder they dress in that dreary black robe of death
God forbid we should have something beautiful, colorful and worthy of the King of Kings like a Gold colored Chasuble or a Gold plated chalice instead of some plastic, disposable Nyquil cup for the Sacrament

- BrotherBoris

Jag lär mig om geografi och reklam, och äter pepparkakskulor som ser ut som hundmat, eller kanske hundmatskulor som smakar pepparkaka, och har dessutom hittat en god tysk farmor; een gebedenboek voor weekdagen en sjabbat
Jag begråter det svenska språket och tänker att alla älvar, även tårefloder, rinner ut i havet

לך לך

Det fanns kanske en gång en kaldeisk man, en enmansminoritet, som bröt upp från Ur Kasdim, en stad som för länge sedan gått under, och vandrade västerut driven av två korta ord, viskade på levantvinden: lech lecha, gå du, eller kanske snarare: gå till dig själv
Liksom den mannen, vars namn jag bär och vars son jag är, har jag utfört det Enda budet (om judendomen handlar om att helga maten och tiden och pengarna och inlärningen, så är detta första bud ett helgande av kroppen själv), och på mer än ett sätt har jag stått i denna gamla ökennomads sandiga sandaler
Jag känner att jag, liksom den mannen, går från mitt land och från min familj och från min faders hus, även om jag hittills gjort det i omvänd ordning
Han var fader till många - jag lär inte bli fader till någon
Han grundade ett folk - jag är det senaste tillskottet till det folket ("tillskott" kan uttryckas "Yosef")
Han vandrade genom öknen - jag blickar över havet
Men ändå går vi på samma väg, jag och mannen som kan ha funnits, och genom årtusenden och många mil och många torra tryckta papperssidor kan vi snegla mot varandra i ögonvrån och nickade igenkännande mot varandra
Han gick till sig själv, och hans själv var så starkt att det exploderade fram genom rum och tid, så att till och med jag idag i Sverige kan ta del av hans person
Jag kan inte göra annat än att göra som han gjorde, svära vid mitt kön, packa mitt knyte, och gå Vägen fram mot evigheten

Een liefdesliedje

Se fåglarnas skara!
Till främmande land
de suckande fara
från Gauthiods strand
Med vädren de blanda
sitt klagande ljud:
"Var skola vi landa?
Vart för oss ditt bud?"
Så ropar den fjädrade skaran till Gud

"Vi lämna med oro
de skandiska skär
Vi trivdes, vi voro
så lyckliga där
I blommande lindar,
där nästet vi byggt,
balsamiska vindar
oss vaggade tryggt
Nu sträckes mot okända rymder vår flykt
...

Vad göra vi längre
i norden? - dess pol
blir dagligen trängre,
mer dunkel dess sol
Vad båtar att kvida?
Vi lämna en grav
Att fly i det vida
Gud vingar oss gav
Så varen oss hälsade, brusande hav!"

- ur Erik Johan Stagnelius "Flyttfåglarna"

Imorgon:

Plötsligt får man ett alternativ för framtiden från det gamla Kopparberget, kanske mer som ett tecken än en väg, men man ska väl inte ropa hej förrän man är över Faluån
För det är som jag förklarade igår att jag inte riktigt landade på jorden igen efter att ha lånat vingar och tagit mig till det heliga landet - jag har nuddat jorden med mycket lätta steg och mest på något vis mest vidrört ting för att packa ned dem
Jag håller på att avsluta tarottrumferna, en bok och till och med några relationer
Bostad rinner undan, liksom tillhörigheter och klara svar och våg efter våg sveper tyst, viskande upp på mina stränder och tvättar bort fotspår jag sett som mina
Samtidigt börjar jag misstänka att jag sitter på en krok - att havet fiskat mig från torra land och att jag nu håller på att halas in, sakta och säkert, och vågorna når allt längre upp på mina ben
Det kan vara tidvattnet; månen som drar, trots att Månen som sådan passerat
Inatt är det nymåne - det i sig betyder också något
Vattnet drar, och det finns en sirensång där långt ut bland vågskum och bråddjup
Jag blir lite rädd när jag tänker på min törst efter språket, och nu är jag verkligen inte längre säker på att jag har kvar mitt ankare
Detta enda vet jag dock: andra stränder kallar, och snart följer jag med

Igår:

Igår 10.30 lade han ut igen och försvann över havet, eller gav i alla fall en sista kyss och gick genom busslussen på Cityterminalen
Sedan återstod bara en sjö av tårar, tills jag kunde komma till Mannen och se honom tvätta och känna att något tvättades i mig med det
Jag kunde lugna mig, och tänka på haven igen, och på landet som borde ligga under dess vågor

Idag:

Det är mycket som går ihop idag, det som var, det som är och kanske det som kommer att vara
Jag tänker tillbaka på musik, på missförstånd, på Melody Club, på Mathias, på sätt och vis även på Martin
Jag hoppar runt och dansar på rummet - ibland kan man inte hålla styr på tassarna - och känner förundran
Maxat...

Ἀκάθιστος

Ärkeängeln blev sänd ifrån himmelen att säga Gudsmodern: Fröjda dig!
Och då han såg dig, Herre, förkroppsligas vid denna okroppsliga stämma, förundrades han, och kvarstod, åkallande Henne sålunda:
Fröjda dig, ty genom dig uppstrålar fröjden
Fröjda dig, ty genom dig hävs förbannelsen
Fröjda dig, den fallne Adams återkallelse
Fröjda dig, Evas befrielse från tårarna
Fröjda dig, höjd, oåtkomlig för människotankar
Fröjda dig, djup, oinskådligt även för änglarnas blickar
Fröjda dig, ty du blev konungens säte
Fröjda dig, du bäraren av alltets bärare
Fröjda dig, stjärna som förebådar Solen
Fröjda dig, sköte däri Gud vart kropp
Fröjda dig, ty genom dig förnyas skapelsen
Fröjda dig, ty genom dig skall Skaparen bli skapad
Fröjda dig, ty genom dig skall Skaparen tillbes
Fröjda dig, du ogifta brud

- Romanos Melodos, akathistos till Theotokos

IV

Så har vi Kejsaren, skogens konung och gud

Poetik IV

"Laxmos, bensås, pudding - gnu
Transpireras; hur mår du?
Heil, heil, majstång - tacknockssats
Jovialiskt satt på plats
Virka tennbarm, slank och hal
Jag har gömt den helga graal
Riddarpåg som spö ska få
Madonnas stora gulddepå
Den satt Jesus själv uppå
Men saknade sin mors trikå
Maggan vrålade: hör på!
En get, min vän, kan ligga så
Att ur dess skägg ett avgrunds-"åh!"
Gives till en värld så grå
Mysteriet - baruch shemo!
Syns då halvdant, av oss små
Likt en jungfru, ben som få,
Hon en dröm i rokoko
Så kan jag, en hopplös, få
Det ljus som upp till himlen nå"

Denna dikt är onekligen ett av de mer svårgenomträngliga verken Kallisti lämnade efter sig - faktum är att man än idag tvistar om huruvida den ens var tänkt att vara en dikt
Många menar att den lär ha varit två verk, aldrig tänkta att höra samman, vilket styrks av det faktum att den inte tycks färdigskriven, utan mer vara ett utkast Kallisti aldrig hann lägga sista handen på innan sin tragiska bortgång
Annat som tyder på detta är det faktum att det enda kända manuskriptet av dikten i Kallistis egen handstil är det skrivet i rödvin på en tygremsa riven ur författarinnans underkläder

Hon skrev den, hursomhelst, i en till det yttre lycklig period i sitt liv, då hon utfört sin pilgrimsresa till det Heliga landet och träffat den enigmatiske sir Bögbete av Mokum
Ändå står det tydligt att Kallisti vid det här laget märkts av sitt stundom hårda leverne - ödet hade farit fram tämligen vildsint med henne, och det är en snudd på bruten, för att inte säga förbittrad, kvinna som skrivit dessa rader
Den är på många sätt mognare än annat hon skrivit, och hon fördjupar i den sin personliga, för många så välkända symbolvärld, och utnyttjar den till fullo
Hon tvekar inte att ge sig in i Graalmysteriet och liksom Wagner före henne förser hon myten med gnostiska vingar, formar om den till en seraf AE Waite skulle ha varit stolt över
Det är genom detta poem många anser att Kallisti sällar sig till de stora svenska författarnas skara, och likheterna med såväl Lagerlöf som Stagnelius är slående
Hon tvekar inte att blanda in populärkulturens ikoner men ger även dem, på sitt särskilt subtila sätt, ett sakralt skimmer
Det finns mörka element i detta verk; "heil, heil, majstång", detta rättfärdiga förfasande över den nynationalism som vid den här tiden spred sig som en löpeld över Sverige, och den diaboliska get som arkontartat försöker skymma den gudomliga världen för människorna - säkerligen inspirerad av Lovecrafts Shub-Niggurath - länder dikten en ominös tyngd, mer påtaglig här än i många andra av Kallistis stycken
Sedan, allra sist, uttrycker hon en tanke som känns överraskande luthersk - hela dikten avslutas med en kungörelse som tycks ropa "sola gratia!" och bryter av mot de gnostiska inslagen ovan, eller nyanserar dem åtminstone
Att det är denna dikt i Kallistis bibliotek som oftast används i kyrkor runtom i landet, och som oftast läses på begravningar eller mer solemna tillställningar är ingen överraskning; den har onekligen en sublim skönhet som inte går ens den mest världslige läsare förbi

Episcopa

Så
Gårdagen tillbringades i Uppsala, där ett skådespel (om det ordvalet tvistar de lärde i kyrkbänkarna - bokstavligen) av märkliga mått utspelade sig
Sverige hann, föga överraskande, först i världen med att viga en lesbian till biskop, och jag infann mig av bögplikt
Hans Majestät Konungen och en drös andra travade fram och jag kunde inte låta bli att föra avgudadyrkan på tal, men sedan trampade plötsligt en mindre armé in, alla klädda i lustiga kläder och roliga hattar
En kör stor som hela Gotlands sommarbefolkning skulle in, och sedan tre mer eller mindre (med mindre talar jag om Härnösand) smakfulla banér, samt förstås moder Eva Brunne och Tuulikki Koivunen Bylund - en av dem hade valt ett otroligt stiligt vapen, en av dem ett hårresande fult
Skopor med förmaningar flödade, och till slut fick de stackars damerna falla på knä, tafsas på och sedan kläs i lustiga kläder, även de
Jag kan inte annat än beundra den folkkyrka som vågar ge sig på att viga in en skånsk flata bland apostlarne - för första gången i historien är herdeuppgiften öppen för alla människor, inte bara för män, vita, heterosexuella, kyska, italienare, vad det nu kan vara
För första gången har åtminstone en arm i Kroppen sagt (ty lex orandi, lex credendi, kyrkans gudstjänst är kyrkans tro): "nu är ingen längre jude eller grek, slav eller fri, man eller kvinna"
Det var tamigJan på tiden...
Idag när nyheten spred sig till de mosaiske på Paideia applåderades det, om än något chockartat
För din slumpmässigt utvalda ryss är det här med kvinnor lite märkligt, det här med homofiler, det här med folk som inte lever i celibat, och vi ska inte ens tala om det här med kvinnohomsar som inte lever i celibat
Vi fick in alla rätt på den enarmade gudabanditen den här gången
Och jag föredrar nog Svea framför moder Ryssland, om jag får säga mitt

Stella Maris

Den flygande holländaren anlöper hamn, inte om sju år, utan om sju dagar
Hösten har gripit mig med fuktiga, kalla lövhänder och gjort mitt rum lite för kallt att bo i
Under dagen har jag behövt tala fyra språk, varav svenskan kommit på tredje plats, resonerat kring ett femte och läst på ett sjätte
Det är märkligt så det kan bli, och jag funderar en hel del kring språket
Hur jag i det Heliga Landet kände att min tämligen goda precision vad gäller att uttrycka mig på svenska rann ut och inte återkom förrän ett par veckor efter hemkomsten
Och det i ett land där jag hela tiden kunde tala engelska (med undantag för två småpojkar som insisterade på att diskutera fallna fågelfjädrar med mig på hebreiska)
Vad händer om man faktiskt kommer till den skräckinjagande punkten i livet där man inte längre kan röra sig i den svensk-engelska vikens trygga vatten, utan måste lätta ankar och ge sig ut på märkliga lingvistiska hav?
Jag har besökt andra stränder, och kan segla min flotte uppför ett par floder - i tyskan och hebreiskan kan jag, i fint väder och mild vind, kryssa fram i behagliga utflykter
Men detta nya hav, så nära men ändå - faktum kvarstår - så outforskat; vad finns egentligen i dessa vatten?
På vilken strand kan jag komma att göra an?
Någon sade; tänk om det blir det språk du lär dina barn
Tänk om - men jag flyttar i så fall från en öarnas stad till en kanalernas, och jag har hört att det är ett land som havet för länge sedan egentligen erövrade, så kanske är det så att alla där redan drunknat i de stora vattnen och jag är född i Fiskarnas tecken och kan när allt kommer omkring faktiskt simma
Det finns andra horisonter än dessa
Och om språket är nyckeln till en kultur så står jag just nu och pillar med låset, i gränslandet mellan det som kan sägas vara med och det som kan sägas vara utan framgång
Andra hav jag stävar ut på; vattnen ovan himlafästet
Jag har ständigt blicken fäst på samma morgonstjärna, och mitt fartyg (min ark?) tycks för stunden tätat, men det betyder inte att jag mitt sjökort är tydligare ritat än vanligt
Det är många som gått på blindskär här, och många som förlorat sig i stormar
I andras tvivel kan även min osäkerhet få fladdra; någon fattar varmt min hand och frågar om jag ibland tvivlar och jag kan erkänna det - så säker är jag nu på min sak att jag kan tillåta mig ovisshet
Jag har en vapendragare som står inför samma djävul, och vågar omfamna den på samma sätt - det är ett ytterligare ett hav att segla på, men håll utkik! Skeppet vid horisonten kan visa sig vara en fata morgana
Här behövs kompass, sextant och kunskap om stjärnorna

Inte vet jag vad jag har att vänta mig - jag tycks gå längs denna märkliga strand vid nådens hav och vänta på det sista skeppet, det som snart lägger ut från sin docka för att bära med mig västerut

'Yes,' said Gandalf; 'for it will be better to ride back three together than one alone
Well, here at last, dear friends, on the shores of the Sea comes the end of our fellowship in Middle-earth
Go in peace! I will not say: do not weep; for not all tears are an evil'
Then Frodo kissed Merry and Pippin, and last of all Sam, and went aboard; and the sails were drawn up, and the wind blew, and slowly the ship slipped away down the long grey firth; and the light of the glass of Galadriel that Frodo bore glimmered and was lost
And the ship went out into the High Sea and passed on into the West, until at last on a night of rain Frodo smelled a sweet fragrance on the air and heard the sound of singing that came over the water
And then it seemed to him that as in his dream in the house of Bombadill, the grey rain-curtain turned all to silver glass and was rolled back, and he beheld white shores and beyond them a far green country under a swift sunrise

- JRR Tolkien, "The Return of the King"

Inauguration of the Pleasure Dome

Petition to revoke the independence of the United States of America

To the citizens of the United States of America, in the light of your failure to competently govern yourselves, we hereby give notice of the revocation of your independence, effective immediately.

Her Sovereign Majesty Queen Elizabeth II will resume monarchical duties over all states, commonwealths and other territories.

Except Utah, which she does not fancy.

Your new Prime Minister (The Right Honourable Gordon Brown MP, for the 97.85% of you who have until now been unaware that there is a world outside your borders) will appoint a Minister for America without the need for further elections.

The House of Representatives and the Senate will be disbanded.
A questionnaire will be circulated next year to determine whether any of you noticed. To aid in the transition to a British Crown Dependency, the following rules are introduced with immediate effect:

1. You should look up "revocation" in the Oxford English Dictionary. Then look up "aluminium." Check the pronunciation guide. You will be amazed at just how wrongly you have been pronouncing it.

The letter 'U' will be reinstated in words such as 'favour' and 'neighbour'; skipping the letter 'U' is nothing more than laziness on your part. Likewise, you will learn to spell 'doughnut' without skipping half the letters.

You will end your love affair with the letter 'Z' (pronounced 'zed' not 'zee') and the suffix "ize" will be replaced by the suffix "ise."

You will learn that the suffix 'burgh' is pronounced 'burra' e.g. Edinburgh. You are welcome to re-spell Pittsburgh as 'Pittsberg' if you can't cope with correct pronunciation.

Generally, you should raise your vocabulary to acceptable levels. Look up “vocabulary." Using the same thirty seven words interspersed with filler noises such as "uhh", "like", and "you know" is an unacceptable and inefficient form of communication.

Look up "interspersed."

There will be no more 'bleeps' in the Jerry Springer show. If you're not old enough to cope with bad language then you shouldn't have chat shows. When you learn to develop your vocabulary, then you won't have to use bad language as often.

2. There is no such thing as "US English." We will let Microsoft know on your behalf. The Microsoft spell-checker will be adjusted to take account of the reinstated letter 'u' and the elimination of "-ize."

3. You should learn to distinguish the English and Australian accents. It really isn't that hard. English accents are not limited to cockney, upper-class twit or Mancunian (Daphne in Frasier).

You will also have to learn how to understand regional accents --- Scottish dramas such as "Taggart" will no longer be broadcast with subtitles.

While we're talking about regions, you must learn that there is no such place as Devonshire in England. The name of the county is "Devon." If you persist in calling it Devonshire, all American States will become "shires" e.g. Texasshire, Floridashire, Louisianashire.

4. Hollywood will be required occasionally to cast English actors as the good guys. Hollywood will be required to cast English actors to play English characters.

British sit-coms such as "Men Behaving Badly" or "Red Dwarf" will not be re-cast and watered down for a wishy-washy American audience who can't cope with the humour of occasional political incorrectness. Popular British films such as the Italian Job and the Wicker Man should never be remade.

5. You should relearn your original national anthem, "God Save The Queen", but only after fully carrying out task 1. We would not want you to get confused and give up half way through.

6. You should stop playing American "football." There are other types of football such as Rugby, Aussie Rules & Gaelic football. However proper football - which will no longer be known as soccer, is the best known, most loved and most popular. What you refer to as American "football" is not a very good game.

The 2.15% of you who are aware that there is a world outside your borders may have noticed that no one else plays "American" football. You will no longer be allowed to play it, and should instead play proper football.

Initially, it would be best if you played with the girls. It is a difficult game. Those of you brave enough will, in time, be allowed to play rugby (which is similar to American "football", but does not involve stopping for a rest every twenty seconds or wearing full kevlar body armour like nancies).

We are hoping to get together at least a US Rugby sevens side by 2010.

You should stop playing baseball. It is not reasonable to host an event called the 'World Series' for a game which is not played outside of North America. Since only 2.15% of you are aware that there is a world beyond your borders, your error is understandable. Instead of baseball, you will be allowed to play a girls' game called "rounders," which is baseball without fancy team strip, oversized gloves, collector cards or hotdogs.

7. You will no longer be allowed to own or carry guns. You will no longer be allowed to own or carry anything more dangerous in public than a vegetable peeler. Because we don't believe you are sensible enough to handle potentially dangerous items, you will require a permit if you wish to carry a vegetable peeler in public.

8. The 4th of July is no longer a public holiday. The 2nd of November will be a new national holiday, but only in Britain. It will be called "Indecisive Day."

9. All American cars are hereby banned. They are crap, and it is for your own good. When we show you German cars, you will understand what we mean.

All road intersections will be replaced with roundabouts. You will start driving on the left with immediate effect. At the same time, you will go metric with immediate effect and without the benefit of conversion tables. Roundabouts and metrication will help you understand the British sense of humour.

10. You will learn to make real chips. Those things you call 'French fries' are not real chips. Fries aren't even French, they are Belgian though 97.85% of you (including the guy who discovered fries while in Europe) are not aware of a country called Belgium. Those things you insist on calling potato chips are properly called "crisps." Real chips are thick cut and fried in animal fat. The traditional accompaniment to chips is beer which should be served warm and flat.

Waitresses will be trained to be more aggressive with customers.

11. As a sign of penance 5 grams of sea salt per cup will be added to all tea made within the Commonwealth of Massachusetts, this quantity to be doubled for tea made within the city of Boston itself.

12. The cold tasteless stuff you insist on calling "beer" is not actually beer at all, it is lager . From November 1st only proper British Bitter will be referred to as "beer," and European brews of known and accepted provenance will be referred to as "Lager." The substances formerly known as "American Beer" will henceforth be referred to as "Near-Frozen Gnat's Urine," with the exception of the product of the American Budweiser company whose product will be referred to as "Weak Near-Frozen Gnat's Urine." This will allow true Budweiser (as manufactured for the last 1000 years in the Czech Republic) to be sold without risk of confusion.

13. From the 10th of November the UK will harmonise petrol (or "gasoline," as you will be permitted to keep calling it until the 1st of April) prices with the former USA. The UK will harmonise its prices to those of the former USA and the Former USA will, in return, adopt UK petrol prices (roughly $10/US gallon -- get used to it).

14. You will learn to resolve personal issues without using guns, lawyers or therapists. The fact that you need so many lawyers and therapists shows that you're not adult enough to be independent. Guns should only be handled by adults. If you're not adult enough to sort things out without suing someone or speaking to a therapist, then you're not grown up enough to handle a gun.

15. Please tell us who killed JFK. It's been driving us crazy.

16. Tax collectors from Her Majesty's Government will be with you shortly to ensure the acquisition of all revenues due (backdated to 1776).

Thank you for your co-operation.

Memento Mori

Och porten mellan dött och ännu ej dött står öppen, mellan levande och evigt levande
Det sköra lyser fram genom alla lager av skräckslaget självtröstande, av system uppförda för att lugna och dölja och skyla
Skyla den hårda sanning att vi alla köttets väg ska gå, och att vi alla kommer att få våra kroppar ömt omfamnade av döden
Förruttnelse, hasta, o älskade brud
Att bädda vårt ensliga läger
Förskjuten av världen, förskjuten av Gud,
blott dig till förhoppning jag äger
Och även om portarna står öppna nu, och häxorna samlas till sabbat, och ylande jakter går genom höstkalla skogar, så är det denna sanning som avtäcks
Det påminner en om att hur skör man är - skulle jag snubbla på väg mot sängbordet och falla genom fönstret skulle jag krossas mot trappan tre våningar nedanför
Det är allt som krävs
Men i skörheten tycker jag mig också finna en uppmaning, en liten viskning om vad det innebär för livet, och vad bräcklighetens tråd tillför i livets väv - den ökar livets ofrånkomliga, dyrbara storhet

Samma öde drabbar alla,
den rättfärdige och den orättfärdige,
den gode och den onde,
den rene och den orene,
den som offrar och den som inte offrar
Det går den gode och syndaren lika,
den som svär eden och den som vägrar
Det är ett ont det som sker under solen, att alla går samma öde till mötes
Människornas hjärtan är fulla av ondska, dårskap bor i dem livet igenom, och till sist skall de samlas till de döde
Den som tillhör de levandes skara har ännu något hopp
Bättre en levande hund än ett dött lejon
De levande vet at de skall dö, men de döda vet ingenting
De har ingen lön att vänta, minnet av dem är borta
Det är slut med deras kärlek, deras hat och avund, aldrig mer tar de del i det som sker under solen
Ät ditt bröd med glädje och drick ditt vin med glatt hjärta - Gud har redan sagt ja till vad du gör

- Predikaren 9:2-7

Aqua Vitae

Jag vet en brunn som flödar, en vattenåder,
fast natten råder

En evig källa har i lönndom runnit;
jag vet så väl var den sitt läger funnit,
fast natten råder

Dess uppkomst vet jag ej ty den har ingen,
men vet: all uppkomst är den själv för tingen,
fast natten råder

Vet att i skönhet har den ej sin like,
att därur dricker jord och himmelrike,
fast natten råder

Jag vet att i det flödet utan botten
har ingen vadat mot en strand och nått den,
fast natten råder

Dess glans kan intet skymma och förställa;
jag vet: allt ljus har där sin ursprungskälla,
fast natten råder

Vet att så rikt är svallet att det räckte
för himmel, helvete och mänskosläkte,
fast natten råder

- Johannes av Korset, ur "Sång av själen som fröjdar sig åt att känna Gud genom tron"

Figur jag en gång fann på en fasad i Rom - än idag identifierar jag mig lite med den

Ave Regina Caelorum

Så är hon tillbaka, med en helt meningslös text, och ett ganska irriterande beat, som inte hade varit värt att lyssna på om det inte varit för det tv-spelsartade synthblippet
Men det är inte musiken jag vill att ni riktar in er på, utan videon
Inte "hör, du som har öron" utan "se, du som har ögon"
För hon har gjort det igen
I en helt vanlig video, där hon dansar runt lite och flirtar med småpojkar, lyckas hon än en gång utstråla total dominans
Notera hur hon filmas något underifrån, se uppsynen i ansiktet då hon närmar sig kameran, axlarna som förvandlar henne från cupcakebrud till dominatrixdamen deluxe
Hon njuter oförblommerat av vad man bäst kan beskriva som heterosexuell pederasti, och hon känner till sin ålder och ställning när hon ointresserat puttar bort den arme gossen
Det är onekligen även intressant hur hennes klänning upptill är rentav modest men nedtill låter tantens trosor glutta fram titt som tätt
I allt, när pojkarna förlorar kläderna lite här och där, rörs inte denna discorustning en tum
Notera vidare den genom videon allt tydligare onanin, muskellåren som säger "snart kniper vi objektivet av kameran"
Omgiven av idel män framställer hon sig själv som en titan, från sjuttiotalet snarare än den ktoniska eran, men principen kvarstår, och när hon i slutet av videon faller, är det som om hon vore Goliat, eller kanske Jerusalems tempel
Detta är även första gången jag faktiskt noterat hennes röda tråd - hell den scharlakansröda kvinnan!

Dessutom är det kul att hon ser ut som en Adepta Sororita

(död och reklam seglar så hand i hand, milt förda framåt mot väntande strand)

Vanitas Vanitatum

I lydnad till den moderiktiga agnosticismen, eller förförda av stoicismens falska lockelse och oegennyttans skönhet, inbillar sig många att de utan att vackla kan acceptera föreställningen att tanken inte kommer att vara mer än ett ögonblick på jorden och att vi under detta ögonblick måste ge allt - tanken är 'en blixt i mörkret'
Vi hävdar att dessa människor lever i en illusion, därför att de inte har följt konsekvenserna av vad detta betyder ända till slutet: universums totala död
Vi är övertygade om att de omedvetet drar sig undan innan de når botten av orden de använder
Något av denna 'blixt', tror de, kommer att förbli - något kommer att fångas upp i ett medvetande, i en spegel, i en blick... Det är emellertid detta sista hopp som måste försvinna för att man skall nå fram till... den absoluta dödens begrepp
Nej, inte ens detta (det vore stort nog för universum att för ett ögonblick ha funnit behag inför en blick som aldrig slocknar!), utan en blind och total natt omkring oss, en natt som inte låter någon ana något av allt det som vi har förstått och erövrat...

- Pierre Teilhard de Chardin, "Jordens medvetande"

Det är skönt att ta i denna förgängelse, fåfänglighet och skörhet så mycket man nu vågar
Jag minns hur jag i den Gyllene staden gick runt bland nedfallna stenar från ett en gång så mäktigt tempel, strök bland ruiner och tänkte att det var lustigt att dessa starka stenar inte var särdeles mycket mer beständiga än de kyssar jag tagit emot natten innan
Och nog skrämmer det mig, denna totala förgänglighet, den som tar ifrån mig tanken om att jag kommer att kunna sätta mina avtryck på jorden
Jag har alltid tänkt mig att jag kan dö, så länge jag efterlämnar något; något målat, några dikter, några verk, några tankar som kanske kan publiceras postumt
En Stagnelius, kanske, eller något mer blygsamt
Men vad betyder väl sådant, vad betyder någon annans blick på ens döda hands verk, när även blicken kommer att ruttna i sin ögonhåla, och när själva jorden vi båda - jag och blickens ägare - ligger i en dag kommer att förgås?
Det sätter en på plats, tvingar en till ödmjukhet, inte inför något särskilt - förutom livet själv

Människan - av jord är hon kommen, till jord skall hon åter varda
Med sitt liv vinner hon sitt bröd, hon liknar den bräckliga skärvan, det förtorkade gräset, den vissnande blomman, den försvinnande skuggan, det bortilade molnet, den hänfarande vinden, stoftkornet, som blåses bort, drömmen, som förgår

Sorgen och Glädjen

Sorgen och glädjen, de vandra tillsammans,
Medgång och motgång här tätt följes åt
Skyar med solsken och suckar med gamman
Skiftar alltjämt på vårt jordiska stråt
Jorderiks gull, stoft är och mull
Himlen allen är av salighet full

Nyckfull är lyckan till väsen och tycke
Sorgen tar säte i konungens barm;
Ofta ett bröst under kosteligt smycke
Gömmer sin oro och hemliga harm
Alla har sitt, hårt eller blitt
Himlen allena är sorgerna kvitt

Välde och rikedom, visdom och ära,
Ungdom och hälsa i blomstrande år
Högt över andra sitt huvud kan bära,
Måste dock vissna och läggas på bår
Natt faller på, allt skall förgå,
Himmelens salighet ensam bestå

Skönaste rosor på törnbusken glöder,
Vackraste ört kan ha gift som förgör
Kinden kan blomstra, fast hjärtat det blöder,
Morgonens glädje om aftonen dör
Brusande skär, hotar oss här
Himlen är hamnen och tryggheten där

Ångest skall bytas i frid som oss gläder
Plåga skall vändas i hälsa och hopp,
Armodet skrudas i rikaste kläder,
Svaghet förvandlas till kraft att stå opp
Ondskan skall stå, fängslad i vrå
Allting kan himmelen omskapa så

Låt då min lott och min lycka få falla,
Så som min Fader och Skapare vill
Avund må tömma sin giftiga galla,
Världen bedriva sitt ränkspel därtill
Sorgen skall dö, salighets frö
Växa till blomma på himmelens ö

- Thomas Kingo, "Psalm 269", 1681

Protestantisk eskapism och makaber mjältsjuka under ljuvt kyrklig skrud, åh, Discordia! Förruttnelse, hasta, o älskade Brud, att bädda vårt ensliga läger!

Beter één vogel in de hand dan tien in de lucht

Tillägnad Luther

X säger: Men när det finns liturgiska ärkeregler som bottnar i luthersk ocd
Kallisti säger: Ocd? Nej nu! Utan herr Luther skulle vi fortfarande behöva kämpa oss genom sju timmar av latin, skitnödiga bugningar och italienskt kitschiga fjantpsalmer
Jag skulle ge honom en liturgiskt korrekt, enligt kyrkoåret timad och i enlighet med den augsburgska bekännelsen utförd avsugning när som helst för den reformen
X säger: Åh, jag vill ha oralsex! Eller vill jag det?
Kallisti säger: Med Luther??

The bitch is back in town

Nu har jag tillbringat nästan hela sommaren i det Heliga Landet, vilsen i gyllene Jerusalems kattbajsstrimmiga gränder och ultraortodoxt infekterade neo-ghetton
All hjärnverksamhet har ägnats åt och inriktats på Talmud Tora och homofili - som vanligt då, men med klart högre intensitet än vad brukligt är
Och så, när tempel faller och karlar drar iväg ("Hut åt helvete! Hut åt Holland!" som besvärjelsen lyder) inser vad framtiden håller i sina händer:
Jag vill bara påpeka att trädgården, som fått bli något vildvuxen under min ferie, nu ska styras upp igen, med den vanligen så tålmodiga bloggarhanden
För att den på allvar ska bli värdig att vara Eris helgedom måste den noggrant styras vidare mot Tartarus kaos, den regnbågsfärgade, femdimensionella horisont som väntar därframme
Välkomna