Igår 10.30 lade han ut igen och försvann över havet, eller gav i alla fall en sista kyss och gick genom busslussen på Cityterminalen
Sedan återstod bara en sjö av tårar, tills jag kunde komma till Mannen och se honom tvätta och känna att något tvättades i mig med det
Jag kunde lugna mig, och tänka på haven igen, och på landet som borde ligga under dess vågor
