Gårdagen tillbringades i Uppsala, där ett skådespel (om det ordvalet tvistar de lärde i kyrkbänkarna - bokstavligen) av märkliga mått utspelade sig
Sverige hann, föga överraskande, först i världen med att viga en lesbian till biskop, och jag infann mig av bögplikt
Hans Majestät Konungen och en drös andra travade fram och jag kunde inte låta bli att föra avgudadyrkan på tal, men sedan trampade plötsligt en mindre armé in, alla klädda i lustiga kläder och roliga hattar
En kör stor som hela Gotlands sommarbefolkning skulle in, och sedan tre mer eller mindre (med mindre talar jag om Härnösand) smakfulla banér, samt förstås moder Eva Brunne och Tuulikki Koivunen Bylund - en av dem hade valt ett otroligt stiligt vapen, en av dem ett hårresande fult
Skopor med förmaningar flödade, och till slut fick de stackars damerna falla på knä, tafsas på och sedan kläs i lustiga kläder, även de
Jag kan inte annat än beundra den folkkyrka som vågar ge sig på att viga in en skånsk flata bland apostlarne - för första gången i historien är herdeuppgiften öppen för alla människor, inte bara för män, vita, heterosexuella, kyska, italienare, vad det nu kan vara
För första gången har åtminstone en arm i Kroppen sagt (ty lex orandi, lex credendi, kyrkans gudstjänst är kyrkans tro): "nu är ingen längre jude eller grek, slav eller fri, man eller kvinna"
Det var tamigJan på tiden...
Idag när nyheten spred sig till de mosaiske på Paideia applåderades det, om än något chockartatFör din slumpmässigt utvalda ryss är det här med kvinnor lite märkligt, det här med homofiler, det här med folk som inte lever i celibat, och vi ska inte ens tala om det här med kvinnohomsar som inte lever i celibat
Vi fick in alla rätt på den enarmade gudabanditen den här gången
Och jag föredrar nog Svea framför moder Ryssland, om jag får säga mitt
