Voor ik vergeet

Jag undrar över hur man vandrar fram som ett barn (ibland är det svårt att betänka markens liljor och himlens fåglar), hur man ser när ens planer inte räcker längre, utan bara slumpen är kvar att lita på
Jag känner mig lugnare nu, och kan se framåt med någon form av trygghet, någon form av tillit till slumpen