Minnesbilder fladdrar - malar, nattflyn - i huvudet i hjärtat, nyper till saknad eller glädje
Oväntad invandring i varandras liv, och vi lyckas stå för att vi båda är utknuffade i ordlös förundran

Jag förstår inte det här, och förstår inte hur jag ska kunna börja förstå det
Ett par specifika minnen ligger inbrända som ett raster ovanpå min vardag och ibland råkar jag fokusera ögonen fel och då förlorar jag mig i dem (mitt under släktmiddagar)
Jag hungrar, törstar, darrar, känner mig samtidigt underligt tillfreds på ett sätt jag inte gjort på mycket, mycket länge
Det finns så starka kärleksfrön i det här, och så god mylla
Det brister ut, blommar upp
Knoppar sväller, nektar flödar