Så nu sitter jag här och slickar Lidl-kokos från tänderna, fyller ett tomt glas med chokladpapper lika obönhörligt som människan fyller planeten jorden
I fredags kysste jag påvens hand, igår snubblade jag in på NK och natten till idag galopperade barn runt i hallen och kacklade - jag skakade av rädsla under lakanen
Idag är planen att tvätta och skriva uppsats, men det sitter en liten, spydig sälunge i min mage som säger att jag inte kommer göra något av det utan istället dregla bort tiden framför datorn, få fler kokosflarn mellan tänderna, och fylla glaset med mer papper
Hur orkar folk tro att de inte är flottiga och fula?
Det insåg jag om mig själv för längesedan och det är jag så nöjd med så
För att fira att jag spräckt mitt viktrekord i år tänker jag tillbringa hela dagen i stolen framför datorn, tror jag, om jag nu inte går och tvättar istället då, och tänka på min egen överväldigande, närmast självlysande fulnad (för att mynta ett nytt ord)
Men nu får herrskapet ursäkta, för jag har fått in lågpriskokos i blodomloppet och håller på att dö en kvidande, obehaglig död
