söndag 26 april 2009

Sedan fick jag för ett tag sedan frågan "om du var en dödssynd, vilken skulle du vara då?"


Men jag kom inte helt på vad jag kunde tänkas vara - somliga skulle kanske säga Lusta, andra skulle säga att jag är kysk som Jesu jävla moder
Ytterligare andra skulle föreslå Vrede, medan vissa frågar mig om jag någonsin blir arg
Min far skulle säga Lättja, andra kallar mig maniker
Jag får en viss identitetskris av den här frågeställningen, men vill samtidigt mena att jag nog främst inte kan identifiera mig med en dödssynd
Jag faller nog hårdast på mosaiska påbud - det här med 2 Mos 22:18 och 3 Mos 18:22 (festligt med versbeteckningarna, inte sant?) är nog där jag slår i väggen

När jag dör och man skriver en biografi om mig kommer jag framstå som en böghäxa och man kommer rota på konstiga foton där jag sitter i ett ashram med foten inkörd i örat och ler saligt med hebreiska tecken inristade över hela händerna och en tam golem bakom mig
Och så kommer man fiska fram anteckningar där jag ritat upp medvetet mystifika symboler och dragit diagram över hur man får kosmiska ormar att ringla sig upp genom ens stjärt
Jag borde bränna alla bevis på allt innan jag trillar av pinn (och låta mörda alla män jag tillhopagått med) - annars kommer det, det känner jag i min krokiga, lilla rygg

För det kommer faktiskt inte på tal att lägga om livsstilen och bli en gudsfruktig och rättfärdigt troende - även om jag blivit beskriven med "du är rödhårig, from och rättrogen"
Nå, nå - ångra, gör bot och sök förlåtelse!
Nej, en sådan mea culpa-industri är inte ett ackord i min melodi, jag vill bara vara fri, att utöva min lustiga heresi
Ändock! uppmanar jag er alla till självrannsakelse och frågan: vilka är de synder, vilka ni bedriva genom ert vardagliga leverne, ni maskar till människosläkte?

Hade vi varit den helga skrift trogna i detta fallfärdiga land hade jag stenats två gånger - hur står det till med dig?
Vänd om, du fallna
Jag fortsätter vidare
Vi syns