tisdag 28 september 2010

23

Tillkrånglat tillbucklad
dock
flygarfena i ord-
Sturm
und Drang
Vi har ka/stat
oss utför många (av)grunder
svä^ävar i ett
svart håls
graviterande,
leviterande,
divinerande
salt-oh-mortal

Har funnit finger.fäste
i numinös
nebulös
namnlös
trädgård
Allt som åter står
är att slicka på
[morgonstund har **** i mun]-äpp-le

måndag 27 september 2010

BRUNSWICK SHRINE

In the Los Angeles suburb of Whittier there lives a bowling alley, and within this very place, in the Year of Our Lady of Discord 3125 (1959*), Eris revealed Herself to The Golden Apple Corps for the first time.

In honor of this Incredible Event, this Holy Place is revered as a Shrine by all Erisians. Once every five years, the Golden Apple Corps plans a Pilgrimage to Brunswick Shrine as an act of Devotion, and therein to partake of No Hot Dog Buns, and ruminate a bit about It All.

It is written that when The Corps returns to The Shrine for the fifth time five times over, than shall the world come to an end:

IMPENDING DOOM
HAS ARRIVED

And Five Days Prior to This Occasion The Apostle The Elder Malaclypse Shall Walk the Streets of Whittier Bearing a Sign for All Literates to Read thereof: "DOOM", as a Warning of Forthcoming Doom to All Men Impending. And He Shall Signal This Event by Seeking the Poor and Distributing to Them Precious MAO BUTTONS and Whittier Shall be Known as The Region of Thud for These Five Days.

As a public service to all mankind and civilization in general, and to us in particular, the Golden Apple Corps has concluded that planning such a Pilgrimage is sufficient and that it is prudent to never get around to actually going.

____________________
* Or maybe it was 1958, I forget.

torsdag 23 september 2010

Vill en gång för alla bevisa att jag har mogen humor:
Ska erkänna en annan liten quirk jag har, lite på samma tema som mitt intresse för Western - jag är sjukt intresserad av areografi
På min dator har jag sedan många år haft ett 38 sidor långt dokument om hur jag tänkte mig Mars skulle te sig om det terraformerades
Jag anser ju att vi befinner oss i den tråkigaste tidsåldern: vi har kartlagt nästan hela vår egen planets landyta, även om det finns områden vi i praktiken inte vet något om, men vi har inte kommit till den punkt att vi på allvar börjat utforska haven eller rymden
Fångade i svackan mellan två otroliga upptäckareror, med andra ord
Hursomhelst har någon annan bemödat sig med att skapa en bild av ett teraformerat Mars (även om jag misstänker en miss, nämligen den att Mars rost skulle leda till att planeten skulle te sig tämligen lila ut från rymden)
Nå, den röda planeten:
Liten betraktelse utifrån Gallup-undersökningen 2007-08, där man frågade "Spelar religion en viktig del i ditt liv?", enligt vilken världens tio minst religiösa länder är:
1. Estland (där 84% svarade nej)
2. Sverige (83%)
3. Danmark (80%)
4. Norge (78%)
5. Azerbajdzjan (74%)
6. Tjeckien (74%)
7. Frankrike (73%)
8. Storbritannien (71%)
9. Finland (69%)
10. Nederländerna (66%)

Av dessa tio är sju protestantiska, ett muslimskt, och två (Tjeckien och Frankrike) ganska vedertaget påverkade av reformationen
Av de tre mest religiösa av dessa protestantiska länder är ett (Nederländerna) romersk-katolskt i syd, ett (Finland) med en ortodox minoritet, ett (Storbritannien) halvreformerat
Notera även att samtliga nordiska länder, allmänt sedda som protestantismens starka fäste, finns med högst upp, med undantag för Island, som dock kommer på elfte plats i Eurobarometer poll 2005 på samma ämne, där topplistan ser ungefär likadant ut, fast med Lettland (där lutherska kyrkan är det största trossamfundet) och Slovenien i toppgänget
Notera även att Estland och Lettland reformerades under svenskt styre

Kan jag nu få en poäng när jag säger att protestantism leder till sekularisering, agnosticism, ateism?
Och angående det undantag folk ibland menar att USA utgör vill jag tillägga att de definierat protestantiska (episkopala och lutherska) delarna av USA, det vill säga New England, är de minst religiösa i landet - vad de evangelikala småknattarna gör är en annan sak
Hence: ateism är protestantismens käraste barn

PS Wtf Slovenien och Azerbajdzjan?? DS

tisdag 21 september 2010

Chance is perhaps the pseudonym of God when He does not wish to sign His work
- Anatole France

måndag 20 september 2010

Förresten: min lärare i nederländska är inte SÄPO-agent, trots allt
Hon är från Borås
Det är inte första gången jag tagit fel på den...
Bevis för att apokalypsen är inne:
Så, det röda blocket har fått 156 platser i riksdagen
156 = talvärdet på ordet Babylon enligt Crowleys stavning (באבאלען)
De leds av fyra partiledare = de fyra ryttarna (Upp 6:1-8)
Miljöpartiets två språkrör heter dessutom Peter och Maria = Petrus, den klippa på vilken Jesus skall bygga sin kyrka (Matt 16:18), med andra ord påven, och Maria, personifieringen av kyrkan, med andra ord katolska kyrkan och påven
Ett av Grön Ungdoms tidigare språkrör heter dessutom Alexander Chamberland, initialerna A.C., som Aleister Crowley, Odjuret 666
Vad gäller Lars så kommer det från "Laurentius", alltså "från Laurentum", latinarnas huvudstad innan det införlivades i Romarriket, och som vi vet är Rom detsamma som det forna Babylon
Betänk också att han leder vänsterpartiet, alltså följer den vänstra handens väg

Vidare leds de av Mona Sahlin, som helt uppenbart tagit sitt namn efter månen, den kvinnliga urkraften, symboliserad av skökan Babylon
"Mona" på hebreiska (מונה) har samma talvärde (101) som Belit-Ili (בליטילי), gudarnas moder i det gamla Sumer (ergo: Babylon)
Som ett sista bevis lägger jag fram att "Toblerone"(טבלרני) har samma talvärde (301) som det hebreiska ordet "eish" (אש), vilket betyder eld, vilket stämmer väl med Crowleys uttalande att Osiris tidsålder går under i eld, det element som hör till Horus, Babylons krönta och segrande barn
Summa summarum: nu är den eriskatologiska hieranarkin kommen, nu är Herrens (riks)dag här! Immanentize the eschaton!

onsdag 15 september 2010


(Kolla från och med 3:40)

Den viktlösa kroppen - jag dras verkligen till de kroppar som själva drar sig upp mot himlen snarare än ned mot jorden
Det är ett undantag från min fascination av det jordiska, skulle jag nästan våga säga
Jag är inte längre intresserad av den fläckfria hyn, omärkta eller hårlösa huden, den oigenkännligt raka tandraden
Vad som lockar mig är snarare de skarpa näsorna, de tjocka ögonbrynen, ärren, märkena, kroppsbehåringen, de knotiga knäna och de sneda tårna
Men att kroppen ska sträva uppåt, slingra sig fri från gravitation medelst smidighet och styrka, det finns kvar som ideal
Det är nog även därför de långa, smala kropparna fascinerar - där tycks processen ske även inom kroppen, som om ben och muskler själva försöker dansa undan tyngdlagens kraft
Och med undantag för att den här gossen ser ut att vara typ tolv så finner jag hans rörelser, hans kvickhet, ledighet och flytande lätthet upphöjt erotiska
Jag kan även avnjuta viss balett på samma vis, som att smutta på en upphetsningens tekopp, helt lätt, men ändock
Läser dessutom en hel del Elfquest här, där de små alvlingarna också lekande lätt slår knut på sig själva i såväl mordiska som snuskiga äventyr - kan inte annat än uppskatta

tisdag 14 september 2010

Det kommer en stund i varje människas liv då hon inser att hon avgudar mig
Detta är din

lördag 11 september 2010

onsdag 8 september 2010

Snubblade precis över på vörldsväjda vebben (OBS bara kul om man kan sin kabbala OBS men ett hett tips är "Arich anpin"):
A Kabbalist walks into a bar. The bartender asks, "Why the long face?"

tisdag 7 september 2010

Lady Gaga och för delar av mig högst subversiva kroppsakter invecklar och vecklar ut och tittar på könsbegrepp
Sträcker mina ben i spegeln och betraktar muskler, känner senor sträckas, kan inte låta bli att stryka med fingrarna över den tunna mattan hår och tänker på hur den erogena kroppen är uppritad, tydligare än någon skiss av DaVinci eller systematisk akupunkturkarta
Men hur de erogena zonerna kan växa, byta plats, även externaliseras, i en bägare, ett bröd, någon annans kropp, arena inte enbart för den andras njutning utan även för ens egen - hur någon annans hud kan vara ens egen erogena yta
Njuter av att se ryggen böjas (har länge undrat om där egentligen finns en fallenhet för contortionism som veckor, månader, år av sammanlagd datortid kapslat in i stelhet, ömhet - svaghet?) och påminns om den spegelattraktion jag erkänt, om än skämtsamt, i många former under många år, att även spegeln, då den möts av ett öppet ögas blick, kan vara en förlängning av ens begär, en expanderad erogen yta
Att vara Peeping Tom och exhibitionist på en och samma gång? Ge lite tid att få till några contortions så är vi igång för fan

Tänker även på Wittigs tanke att en flata inte är en kvinna och att:
En kvinna, hävdar hon, existerar bara i egenskap av en stabiliserande och konsoliderande förbindelseled i en binär motsatsrelation till en man; det är den relation som är heterosexualitet
På grund av sitt förkastande av heterosexualiteten definieras den lesbiska personen enligt Wittig inte längre genom denna motsatsrelation
Den lesbiska, menar hon, överskrider den binära motsättningen mellan kvinna och man och är som lesbisk varken kvinna eller man
För övrigt har den lesbiska över huvud taget inget kön; hon står utanför könskategorierna
- Butler, 1990

Det går givetvis att ändra på, och undrar över ett något hellenistiskt förhållningssätt översatt till dagens termer, att detta även går att dra ned på ett rent erotiskt plan och att man där bekönas först när man betraktas av en begärande blick, berörs av en begärande hand
Sedan kanske det är så krasst att könheten ligger i betraktarens öga, att man inte alltid har ett val att träda in i en könslig sfär
Återkommer till kroppen i spegeln, till den egna undersökande beröringen, och undrar hur jag iklär den kön, och vad min egen blick, min egen hand, gör med den, hur den förvandlas i detta självgrepp
Kanske är det därför twincestfanficsen står så högt i kurs här på dattan (plus att rödtottar är söta, när det handlar om Weasleycest, mer specifikt) - där kan man tala om ett utforskande av det egna, interna, men på något sätt utplacerad på en annan kropp
Kan kroppen då omkönas inför den egna blicken? Vilket kön antar den då och var placerar den sig i begärsmatrisen när den används, inte som fysiskt verktyg för onani utan som stimulus? När det är den egna kroppen som i någon mån och ur något perspektiv själv runkas till, med eller utan handrörelsen?

Och voilà: kroppen känns hoplappad inför mina ögon, återskapad, återvänd (att "återvända" är ändå temat för de högheliga dagar som tar vid imorgon), återkallad likt Svarta Damen i spegeln
Var välkommen, hyle
Vi har jobb att göra

lördag 4 september 2010

skjut åt rätt håll
missa inte

kyss åt rätt håll
sikta inte

- Elisabet Vassnen, 16 år