We screamed and we ran,
streets of old Amsterdam
looking for payphones to call
but none of our loved ones
would quite understand
sometimes we just live for the fall

And I've been to Holland and I've been to New York
and I've seen the Golden Gate Bridge
and I've done the things my parents have dreamed but I aint never seen nothing like this

Taro
Livets bok upphör aldrig att erbjuda en nya läsupplevelser och plötsligt tappar jag fingret om de senaste årens envisa cliffhanger och faller falleri fallera falleralla
Amsterdam
Universitetsstudier
Initiationer, såväl vid världens rand som i lägenheter
Språk, nya men bekanta
Ansvar
Allvar
Jag håller åter den profetiska kråkan i min hand, klappar honom, ser hur högt han ville flyga
En katt stryker kring mina ben, ibland nära, ibland på sneglande osäkert avstånd - den har kråkfjädrar i munnen
Jag tror att man bäst beskriver mig med bilden ovan

Rota
Kol galgal, hjulets röst, stiger från nedan till ovan och hemliga tronvagnar färdas och rullar, uppför trappor i mitt inre tempel och hjulet snurrar
Genom ekrarna ser jag detaljer, en rynka i en ögonvrå, gula löv i kanalerna, en barnfilm om en katt som blir människa
I min hjärna växlar språken av varandra och nederländskan blir skrämmande nog alltmer välsmord, gnisslar mindre, låter mer
Amsterdam i sig är ett hjul av kanaler och jag hittar nya stigar att gå på, i staden och i mig själv

Tora
Melodierna och orden skänker tröst, de ger mig grund att stå på i irritationen jag känner mot annat och får mig att inse att jag kan skatta mig lycklig som blev uppfångad av Jerusalem och inte Aten
Jag vill finna tid för sabbat och bön
Koncentration vet jag inte, men tid
Jag vet inte vad jag söker men vad hon än är så kittlar hon hela tiden min insida
Det känns som att hon lurat mig så långt ut i ordlösheten att pergamentet nu ligger vitt omkring mig och jag försöker hitta tillbaka till ett betryggande "i begynnelsen", men har en olustig känsla av att hon suddat ut det och ersatt det med ett Hashem was 'ere
Hon är inte bara ständigt större, hon är också ständigt störande
Vad återstår? Att äta, be och älska (försöker ignorera Julia Roberts och tänka på något trevligt istället, som hennes armhålor)

Ator (Hathor)
Jag har inte längre bara mig själv att tänka på

Lost & Found

Förlorat:
Min riktning (Hon skrattar förnöjt)
Min språkliga skärpa
Min sociala vardag

Funnit:
En mus i brödrosten (den tycktes trivas rätt bra där)
Mina egna mjukdelar
Frid